ders handelsbalanser. Av våra grannländer kunde Norge glädja sig åt en fortsatt expansiv konjunktur. I Danmark blev utvecklingen under 1963 mera balanserad än tidigare, medan produktion och investeringar stagnerade resp, sjönk något i Finland. Till följd av det generellt ökade efterfråge-trycket lades den ekonomiska politiken i de europeiska länderna i allmänhet om mot ökad restriktivitet. I flera länder, såsom i Danmark och Frankrike, genomfördes vittgående stabili-seringsprogram omfattande bl. a. pris- och kostnadskontrollerande åtgärder. Omläggningen i restriktiv riktning skedde på flera håll trots att vissa kvardröjande recessionssymtom gjorde sig gällande. Den svaga punkten i den för övrigt expansiva europeiska konjunkturbilden utgjordes av den privata — i synnerhet industriens — investeringsefterfrågan. Några avgörande tecken på en omsvängning i industriens investeringsbenägenhet förelåg sålunda knappast i slutet av året, och vinstläget inom stora delar av den västeuropeiska industrien var fortfarande svagt. Den tendens till ökad jämvikt i de internationella betalningarna som kunde iakttas under 1962 synes till en del ha gått förlorad under 1963, huvudsakligen som en följd av jämvikts-störande kapitalrörelser utan direkt samband med varu- och tjänsteströmmarna. Underskottet i den amerikanska betalningsbalansen ökade återigen mycket starkt under första halvåret 1963 trots en fortsatt förbättring av handels balansen. I juli tvingade detta den amerikanska regeringen såsom närmare redogöres för i det följande till delvis drastiska åtgärder för att hindra fortsatt utströmning av privat finanskapital. De amerikanska betalningsunderskotten hade å andra sidan sin motsvarighet i förbättrad valutaställning på andra håll i världen. Till bilden hör ett förnyat valutainflöde till de västeuropeiska länderna, främst EEC-länderna, trots den fortsatta försvagning som dessa länders bytesbalanser genomgick under 1963. Sammanlagt beräknas valutareserverna i de europeiska OECD-länderna ha ökat med närmare 2 miljarder dollar under 1963, jämfört med en uppgång på 0,7 miljard dollar under 1962. Råvaruländernas valutautveckling hör också till de anmärkningsvärda faktorerna under det senaste året. Huvudsakligen som en följd av högkonjunkturläget i Europa och USA ökade de industrialiserade ländernas råvaruefterfrågan kraftigt med höjda råvarupriser, förbättrade terms of trade och förstärkta valutapositioner i de råvaruproducerande länderna som följd. Särskilt länderna i det yttre sterlingområdet, bl. a. Australien och Sydafrikanska unionen, förbättrade sin valutaställning under 1963. Enligt Reuters index steg råvarupriserna med 13 procent under loppet av 1963. Sockerpriset låg i slutet av året dubbelt så högt som i januari. Också ull-, tenn- och zinkpriserna förbättrades avsevärt medan gummipriset föll ytterligare. Händelserikt integrationsår Året 1963 blev händelserikt för de internationella ekonomiska samarbetssträvandena. Den överskuggande tilldragelsen var sammanbrottet i januari för förhandlingarna om brittisk anslutning till EEC sedan de Gaulle vid en presskonferens den 14 januari förklarat att ”England i själva verket är insulärt, är en maritim nation som genom sina kontakter, marknader och tillförselförbindelser är förenat med de mest skilda och ofta mest avlägsna länder. .och därför ännu inte var ”moget” för medlemskap i den europeiska gemenskapen. Avbrytandet av förhandlingarna om brittisk anslutning bringade också det interna EEC-arbe-tet in i ett dödläge. I april framlade emellertid tyskarna ett s. k. synkroniserat (likformigt framåtskridande) arbetsprogram för resten av 1963. Huvudpunkterna i detta i den form det slutligen blev antaget i slutet av juli efter upprepade ministermöten i Bryssel var att man skulle lösa dels utestående jordbruksfrågor — framför allt genomförandet av redan utarbe tade marknadsregleringar för kött, ris och mejeriprodukter — dels ett antal viktiga frågor rörande EEC:s externa relationer, såsom formerna för fortsatta kontakter med Storbritannien, utformningen av EEC:s politik vid de kommande GATT-förhandlingarna (se nedan) och EEC:s förhållande till en rad andra länder och ländergrupper. I stort sett kan det sägas att De sex lyckades genomföra sitt synkroniserade arbetsprogram under 1963. Den 20 juli skedde det formella undertecknandet av ett associationsavtal mellan EEC och 17 afrikanska stater jämte Madagaskar (AOS) och något senare — den 12 september — kunde också ett associationsfördrag med Turkiet undertecknas. Under hösten hölls vidare ett första kontaktmöte med Storbritannien inom ramen för Västeuropeiska unionen. Beträffande de båda svåraste frågorna, det fortsatta uppbyggandet av den gemensamma jordbrukspolitiken och det därmed sammanhängande problemet om utformande av EEC:s stånd- 233