vande krafterna av den privata konsumtionen, bostadsbyggandet och de federala utgifterna. Under årets senare del då konjunkturuppsvinget blev mera markerat blev det också fart på företagens investeringar, vilket sammanhängde dels med ett successivt ökat kapacitetsutnyttjande inom industrin, dels med en gynnsam vinstutveckling. Uppgången i den ekonomiska aktiviteten var dock inte tillräckligt stark för att man skulle kunna komma till rätta med arbetslöshetspro-blemet, vilket börjat betraktas som kroniskt i Förenta staterna. I slutet av 1963 uppgick sålunda antalet arbetslösa till mer än 4 miljoner (5,5 procent av den totala arbetsstyrkan), vilket var något mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år. De fortsatt höga arbetslöshetssiffrorna i USA får ses i samband med den på grund av befolkningsutvecklingen relativt snabba tillväxten av den arbetsföra befolkningen och med att produktionsökningarna som följd av den tekniska utvecklingen och den hårda konkurrensen i hög grad skett i arbets-kraftsbesparande former. Vid sidan av otillräcklig tillväxttakt och ett kvardröjande arbetslöshetsproblem är det framför allt de sedan senare delen av 1950-talet betydande underskotten i betalningsbalansen som ingett oro i USA. I juli annonserade som nämnts amerikanska regeringen en rad åtgärder för att stoppa kapitalutflödet — diskontohöjning, likviditetsåtstramning, förslag om införande av utjämningsskatt på amerikanska köp av utländska obligationer m. m. — vilka fick till följd att underskottet räknat på årsbasis sjönk från 5 miljarder dollar under andra kvartalet till endast 0,5 miljard dollar under tredje kvartalet, i båda fallen räknat per år. Totalt för 1963 beräknas underskottet tack vare de vidtagna åtgärderna ha kunnat begränsas till c:a 3 milj, dollar jämfört med 3,6 milj, dollar i genomsnitt under åren 1958—62. Tilläggas må att liksom under 1962 finansierades underskotten under 1963 huvudsakligen genom att de europeiska centralbankerna accepterade stigande dollarfordringar, varför någon större avtappning av den amerikanska guldreserven inte behövde äga rum. Prisutvecklingen i USA blev mycket lugn under 1963. Partipriserna låg sålunda kvar på samma nivå som de legat alltsedan 1958, medan konsumentpriserna synes ha stigit med någon procent. Ännu vid årsskiftet 1962/63 fanns det knappast några tecken på att Storbritanniens ekonomi skulle ha kommit ur den stagnations-period den hamnat i. I februari 1963 översteg arbetslöshetssiffran 900 000, något den endast gjort vid några enstaka tillfällen tidigare under efterkrigstiden. Efter hand som man lämnade vintern bakom sig gjorde sig emellertid, såsom antytts, allt fler tecken på ökad aktivitet gällande. Outnyttjad kapacitet inom olika näringsgrenar kunde börja tas i anspråk, efterfrågan från den privata konsumtionssektorn, som gynnats av skattesänkningar, visade en uppåtgående trend, exporten utvecklades gynnsamt, särskilt i förhållande till Nordamerika och ster-lingområdet, och pundets ställning förstärktes. Från halvårsskiftet 1963 eller något senare synes också investeringsnedgången inom näringslivet ha brutits. Den volymmässiga ökningen av den brittiska bruttonationalprodukten mellan 1962 och 1963 uppgick enligt preliminära beräkningar till omkring 3 procent, medan ökningen 1962 stannat vid 0,2 procent och 1961 vid 3,3. Under tredje kvartalet nådde produktionsökningen upp till de 4 procent per år som det engelska plane-ringsrådet NEDC uppställt som mål för den brittiska ekonomien under tiden 1961—66. Då expansionen liksom i USA kunde ske genom att ta i anspråk outnyttjade reserver av såväl arbetskraft som teknisk kapacitet blev prisstegringarna av begränsad omfattning — 1 å 2 procent — och den brittiska industriens konkurrenskraft torde ha stärkts i förhållande till industrien i ett flertal andra europeiska länder. Den brittiska exporten beräknas preliminärt ha stigit med 5,6 procent i volym och importen med drygt 4 procent. I sin årliga översikt över den ekonomiska utvecklingen i Västtyskland, som förbundsrege-ringen för andra gången framlade i mitten av Detta är infarten till västerlandets centrum för raketexperiment och rymdforskning — Cape Cana-veral. Själva basen utgöres av ett stort, utdikat träskområde. 235