betslösheten hållas nere på en imponerande låg nivå — endast c:a 80 000 i slutet av 1963 — trots den också under 1963 fortsatta repatrie-ringen av fransmän från Algeriet. Importen steg kraftigare än exporten vilket främst torde få sättas i samband med inflationstendenserna, men möjligen också med de tullsänkningar Frankrike på senare tid vidtagit såsom medlem i EEC. Den franska valutareserven fortsatte trots ett icke obetydligt handelsbalansunderskott att växa och uppgick i slutet av november till 4,4 miljarder dollar. Endast USA och Västtyskland kunde vid denna tidpunkt uppvisa större valutareserver. Ett dominerande problem för den franska ekonomien under 1963 var den fortsatta inflatoriska utvecklingen, vilken främst synes vara orsakad av stigande löner och vinstmarginaler inom handeln. Under tredje kvartalet hade konsumentpriserna stigit med c:a 6,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 1962 och timförtjänsterna med 9 procent. För att komma till rätta med inflationstendenserna framlade regeringen i september 1963 ett omfattande stabiliseringsprogram. Genom detta infördes prisstopp för industriprodukter och vissa livsmedel, tullarna sänktes med 15—20 procent på en rad varor och bankerna ålades att begränsa sin utlåning. Vidare skulle budgetunderskottet minskas kraftigt under 1964 genom såväl utgiftsbesparingar som vissa skattehöjningar. Av officiella uppgifter att döma fortsatte industriproduktionen i Sovjetunionen att stiga under 1963 i nästan oförändrad takt. Under de tre första kvartalen skulle den sålunda ha legat 8,7 procent över produktionsnivån under motsvarande tid 1962. Bland huvudbranscherna visade den kemiska industrien på den snabbaste uppgången (17 procent), följd av verkstadsindustrien med 14 procent samt bränsle- och energiproduktionen med 10 procent, medan ökningen av produktionen av lätta industrialster stannade vid 4 procent. Livsmedelsproduktionen skulle ha ökat med 7 procent, varvid en uppgång för köttproduktionen med 18 procent balanserades av en nedgång i smörframställningen med 5 procent. Under året framlades planer för en fem-dubbling av den sovjetiska oljeutvinningen under de närmaste 17 åren och stora investeringsprogram för den kemiska industrien — framför allt för att öka produktionen av plast, syntetiska fibrer och konstgödningsmedel — och för jordbruket. Värt att notera är att man på ledande håll framhöll, att dessa investeringar inte skulle kunna göras utan uppoffringar inom andra sektorer. Krusjtjev själv förklarade sålunda i ett par tal under hösten, att Sovjetunionen inte hade anledning att delta i någon rymdkapplöpning med USA om vem som kunde komma först till månen och att ”prioritet skulle ges den kemiska industrien under tre, fyra år för att man sedan på grundval av dess kraft skulle kunna återvinna utvecklingstempot inom andra områden som temporärt försenats”. Nämnas kan också att rustningsanslagen i den budget som framlades i slutet av 1963 hade nedskurits med 4,3 procent. Som en följd av otjänliga väderleksförhållanden i stora delar av Sovjetunionen blev 1963 års skörd otillfredsställande. Den sovjetiska regeringen förde mot denna bakgrund uppmärksammade förhandlingar med Washington om amerikansk export av vete till Ryssland. Fram till årsskiftet 1963/64 hade dessa resulterat i att man å sovjetisk sida tillförsäkrat sig leveranser från USA av c:a 4 milj, ton vete. I samband med presentationen av Sovjetunionens nya budget för 1964 framlade en representant för den ryska planeringskommissionen uppgifter om att medan den sovjetiska industriproduktionen vid den löpande ryska sjuårsplanens start 1959 svarat mot 50 procent av den amerikanska industriproduktionen, hade den 1963 stigit till 65 procent av denna. Nämnas kan kanske också i sammanhanget, att den amerikanska underrättelsetjänsten på nyåret 1964 lät publicera uppgifter enligt vilka den totala produktionen i Sovjet under de två senaste åren endast skulle ha stigit med 2,5 procent per år. Den nya svenska statsisbrytaren Tor, som sjösattes vid Chrichton-Vulkanvarvet i Åbo 1963 och levererades 1964. Den och dess finländska systerfartyg Tarmo är för närvarande de kraftigaste isbrytarna i Östersjön. 237