SVERIGE Utvecklingen i allmänna drag Den ekonomiska tillväxten i Sverige kunde återigen inte riktigt hålla takten med utvecklingen i OECD-länderna. Räknat i fasta priser steg bruttonationalprodukten enligt preliminära beräkningar med 3,5 procent mellan 1962 och 1963 eller lika mycket som mellan 1961 och 1962 men svagare än under de närmast föregående båda mera typiska uppsvingsåren. Liksom i de flesta övriga västeuropeiska länderna hörde den privata och offentliga konsumtionen samt — under andra halvåret — exporten till de mest expansiva områdena. Den starkaste ökningen registrerades för de kommunala investeringarna som steg med inte mindre än 14 volymprocent. Den bostadsbyggnadsboom som startade 1961 mattades avsevärt under 1963, då ökningstakten för bostadsbyggandet sjönk till 3,5 procent, jämfört med en ökning på 6,5 procent föregående år. Pressade vinstmarginaler och därmed följande minskade självfinansieringsmöjligheter bidrog till en svag utveckling inom den privata investeringssektorn. Det privata näringslivets bruttoinvesteringar i byggnader och maskiner ökade sålunda endast med 0,5 procent mellan 1962 och 1963 jämfört med en stegringstakt på mellan 3,5 och 4,0 procent under efterkrigstiden som helhet. Även näringslivets investeringar i lager utgjorde ett svagt inslag i 1963 års investeringsbild. Preliminära siffror tyder på en lagerminskning — den första sedan 1959 — av storleken 100 å 200 mkr, jämfört med en lagerökning under 1962 på inemot 500 mkr. Nedan visas produktionsökningens fördelning mellan 1962 och 1963 på olika sektorer i dels löpande, dels fasta priser enligt den s. k. försörjningsbalansen. Försörjningsbalans 1962—63. 1963 Milj, kr. Proc, förändr. från 1962 Löp. priser Fasta priser Privat konsumtion .... 47 027 + 7,5 + 4,0 Statlig konsumtion .... 5 005 + 13,5 + 7,5 Kommunal konsumtion 7 192 + 10,5 + 5,0 Privat bruttoinvest 16 287 + 4,0 + 0,5 Statlig bruttoinvest 6 184 + 5,0 + 2,0 Kommunal bruttoinvest. 5 865 + 18^5 + 14^0 Lagerförändring — 140 • • Export av varor, fob. och netto av tjänster .... 17 120 + 7,5 + 7,0 Minus: Import av varor, cif 17 525 + 8,5 + 7,0 Bruttonationalprodukt. . 87 105 + 7,0 + 3,5 Efter hand som konjunkturen förstärktes om-lades den ekonomiska politiken i återhållande riktning varvid man ånyo i första hand tillgrep penningpolitiska åtgärder. I juni höjdes sålunda diskontot med 16 procent till 4 procent (efter att så sent som i januari för tredje gången inom loppet av mindre än ett år ha sänkts med 16 procent till 3Vz procent). Vidare uppmanades bankerna vid upprepade tillfällen under den senare hälften av året att iaktta restrik-tivitet i utlåningen. För att förhindra tendenserna till överhettning inom byggnadsbran-schen senarelades också ett antal offentliga byggnadsprojekt. Produktionsutvecklingen Industriproduktionen beräknas ha stigit med 4 procent mellan 1962 och 1963, vilket skulle innebära att ökningen under 1963 svagt översteg industriproduktionens genomsnittliga tillväxttakt för efterkrigstiden. Karakteristiskt för industriproduktionens utveckling under året var, att vissa av de tidigare recessionsberörda områdena visade den snabbaste stegringstakten. Detta gäller framför allt branscherna inom skogssektorn, d. v. s. massa-, pappers- och i viss mån träindustrierna, samt järn- och metallverken. Starkast blev den volymmässiga ökningen för massaindustrien, vilken enligt föreliggande beräkningar uppgick till 14,5 procent, och sva gast — 2,5 procent — för verkstadsindustrien, järnmalmsgruvorna och livsmedelsindustrien. Inom byggnads- och anläggningsverksamhe-ten anses produktionen totalt ha ökat med 516 volymprocent. Ogynnsamma väderleksförhållanden medförde en kraftig nedgång — uppskattningsvis 7 procent — i jordbruksproduktionen. Även skogsbrukets och kraftproduktionens bidrag till den totala produktionen beräknas ha varit mindre 1963 än 1962. Produktionen inom tjänstesektorn, som numera svarar för så mycket som 45 procent av den totala produktionen, uppskattas ha ökat med bortåt 5 procent. 238