- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fyrtioförsta årgången (händelserna 1963) /
292

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsfall i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sigge Häggberg Erik Högström Oscar Johannesson Kurt Jungstedt där han blev forskningschef. Han sysslade tidigast med stärkelsekemi men kom snart in på biokemien som huvudintresse. Han insåg där tidigt att man skulle kunna uppnå värdefulla medicinska behandlingsresultat, om man administrerade enskilda plasmaproteiner i stället för helblod eller plasma. Även de mentala sjukdomarna borde enligt hans mening studeras ur biokemisk synpunkt, och hans resultat har väckt uppmärksamhet över hela världen. Under senare år kom hans intresse att ägnas åt blodkroppssjukdomarnas komplicerade problem. Med hans bortgång förlorade svensk läkemedelsindustri en av sina mest gedigna krafter. Död 22 maj. Ivar P:son Henning, f. 1876, konsul. Född hälsingborgare kom han efter studieåren till Skånska superfosfat- och svavelsyrefabriksaktiebolaget, avancerade och blev 1916 företagets verkst. direktör och styrelseordförande. Samma poster beklädde han under en lång tid i Nils Perssons fastighets a.-b., Hälsingborgs tomt a.-b., Intresseaktiebolaget Industria m. fl. företag. Åren 1911—1945 var han tysk konsul i Hälsingborg och under ett tjugotal år dessutom nederländsk konsul. En tid tillhörde han också stadsfullmäktige. I Hälsingborgs kulturella liv spelade konsul Henning en framträdande roll. Han var Stadsteaterns förste ordförande och tillhörde under en lång följd av år styrelsen för orkesterföreningen, vars hedersledamot han var. Hans starka intresse för musik tog sig uttryck i en rad kompositioner, bl. a. rådhustornets klockspel. Död 3 april. Arthur Hilton, f. 1902, Operans ekonomidirektör. Han kom till Kungl. teatern 1927 för att hjälpa chefen John Forsell med skötseln av teaterns ekonomi. Han hade tänkt sig att stanna ett eller ett par år, men han avancerade snart till teaterns ekonomiske och administrative ledare och ägnade den ett hängivet livsverk. Han var en skicklig förhandlare både med statsmakterna och med de olika kårerna inom Operan, och han organiserade tillfredsställande gästspelsturneerna, bl. a. till festspelen i Edinburgh och till Covent Garden samt balettens bejublade turné i Kina. Få personer torde ha haft en mer mångsidig kunskap om Operans förhållanden än han. Död 2 maj. Karin Holmgren, f. Fjällbäck 1881. Hon var änka efter professor Nils Holmgren. Fru Fjällbäck-Holmgren tillhörde en generation, där människor med vaket sinne för sociala och samhälleliga frågor hade många tillfällen att finna utlopp för sin entusiasm och sin arbetshåg. Det var på den tiden de stora frivilliga organisationerna bildades. Dit hörde Folkbildningsförbundet, Centralförbundet för socialt arbete, Svenska fattigvårds- och barnavårds-förbundet m. fl., och hon var en av de reformivrare som bar upp detta frivilliga sociala arbete. Där hon fann väsentliga uppgifter satte hon in hela sin arbetskraft, sin kunnighet och sin rätt-färdighetslidelse. Resultatet av hennes möda blev ofta fruktbärande. Död 22 april. Sigge Häggberg, f. 1887, direktör. Hans verksamhet sammanhänger med arbetet för telefonien. Han anställdes i Stockholmstelefon, övergick till LMS:s kabelverk och började år 1922 sitt livs arbete som direktör i det telefonbolag som drevs av polska staten och LM Ericsson tillsammans. Under 40 års tid kämpade han sig igenom svårigheter av de mest varierande slag. Han genomled en fängelsevistelse i Nazityskland 1942—1944 i skuggan av en dödsdom men kom tillbaka med obruten psykisk kraft. Hans insatser uppskattades på många sätt, bl. a. genom den sällsynta utmärkelsen Exportföreningens förtjänstmedalj i guld. Död vid en trafikolycka 1 mars. Erik Högström, f. 1894, arkitekt. Han var född i Härnösand och gick igenom Tekniska högskolan och Konsthögskolan där han erhöll kanslersmedal-jen och kungl. medalj samt Statens resestipendium för arkitektur. Därpå var han verksam som arkitekt i sin hemstad och från 1929 i Stockholm. Han har tjänstgjort hos byggnadsstyrelsen och vid Stockholms stads sjukhuskommitté, där han bl. a. medverkade vid uppgörandet av generalplanen för Sabbatsbergs sjukhus. Inom byggnadsstyrelsen handhade han utredningen om ombyggnaden av Statens etnografiska museum, och hans förslag innefattade helt nya principer för museibyggnader av detta slag. Tillsammans med arkitekt Rolf Eng-strömer fick han första pris vid tävlingen om nybyggnad för Uppsala studentkår, och hans förslag till ny stadsteater i Göteborg mottogs med stort intresse. Död 22 mars. Oscar Johannesson, f. 1883, skulptör. Född i Pjätteryd, Småland, studerade han konst vid Berlins Kunstgewerbeschule samt vidare tre år i Paris och ytterligare tre år i München. Åren 1921—1930 var han bosatt i Rom, där han bl.a. gjorde porträtt av påven Pius XI och av Mussolini. Efter hemkomsten till Sverige porträtterade han ämbetsmän, militärer, författare och andra kända personer. År 1942 gjorde han ett porträtt av kung Gustaf V. Död 15 mars. Kurt Jungstedt, f. 1894, konstnär. Han var född i Stockholm men fick sin första konstnärliga utbildning i Norge och studerade sedan vidare i Köpenhamn. Sina mest personliga och levande 292

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 6 00:01:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1963/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free