Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans Karlsson
Wilhelm Klingspor
Fredrik Kugelberg
Sven Lawski
verk skapade han som fantasifull väggmålare och
inlevelserik bokillustratör. Han fick på sin tid i
uppdrag att dekorera först ”Kungsholm” och
sedan ”Sverige”. Uppgifterna löstes skickligt, men
båda fartygen förliste under kriget. Död 17 sept.
Hans Karlsson, f. 1909, socialborgarråd. Han
avled på sitt ämbetsrum av en hjärtattack
omedelbart efter en TV-inspelning. Han var 54 år
gammal och hade inte hunnit fungera som borgarråd
mer än ungefär ett år. Men i stadsfullmäktige hade
han suttit desto längre. Han var inte mer än 30
år, då han blev invald. Som borgarråd sysslade
han med ärenden som gällde sjukvård och
socialvård men framför allt med de frågor som rörde
åldringsvården. Han var arbetsam och djupt
intresserad för sina uppgifter. Död 13 november.
Wilhelm Klingspor, f. 1880, förste
hovjägmästare. Född i Göteborg avlade han officersexamen
och tjänstgjorde i Livregementets husarer. Som
ägare av stora jordegendomar på Kinnekulle har
han nedlagt den största omtanke och intresse på
såväl jordbruks- som skogs- och jaktvården. År
1926 blev han hovjägmästare och 1960 förste
hovjägmästare. Sina egendomars stora värde i fråga
om såväl naturen som bebyggelsen har han ägnat
en förståelsefull och skicklig omvårdnad. Han har
vidare varit delägare och styrelseordförande i
många industriföretag, bl. a. Marma-Långrörs a.-b.,
Halmstads jernverks a.-b. och Investment a.-b.
Kin-nevik. Död 8 januari.
Fredrik Kugelberg, f. 1870, med. dr. Från
början hade han tänkt bli jurist men slog snart in på
den medicinska banan och blev med. lic. 1902.
Efter en tid vid akademiska sjukhuset i Uppsala
reste han ut som svenska kyrkans förste
missions-läkare till Sydindien och verkade i Patukota. Han
grundade också det svenska sjukhuset i Tirupattur.
Stort intresse ägnade han åt de ögonsjukdomar som
härjar i dessa trakter och återgav genom operationer
synen åt tusentals starrblinda. När han kom
tillbaka till Sverige 1932, hedrades han av medicinska
fakulteten i Uppsala med doktorsgrad, och då han
lämnade Indien fick han Kaiser-I-Hindmedaljen,
den högsta utmärkelse, som där utdelades. Efter
några års praktik i Västerås bosatte han sig i
Uppsala. Död 29 april.
Sven Lawski, f. 1894, justitieråd. Född i
Norrköping studerade han i Uppsala och gjorde sedan
sin karriär i Göta hovrätt och nedre
justitierevi-sionen, varefter han år 1930 utnämndes till
ledamot av högsta domstolen. Han har i hela sitt liv
haft viktiga offentliga uppdrag att fullgöra. Redan
vid första världskrigets slut tillhörde han de
sak
kunniga som utarbetade en ny konkurslagstiftning.
Han har vidare sysslat med sparbankslagstiftningen
och fastighetskrediten. År 1922 deltog han i
utredningen om polisväsendets omorganisation och fick
senare mer självständigt fullfölja detta uppdrag.
Han skrev den proposition om polisväsendet, som
antogs av 1925 års riksdag. Han har vidare varit
ordförande i lasarettsstadgesakkunniga och
sinnessjukhussakkunniga. Tillsammans med sin
efterlevande maka donerade han vid sin bortgång cirka
fem miljoner till naturvetenskaplig forskning. (Se
särskild artikel.) Död 14 december.
Ida Leuhusen, f. 1876, oldfru på Strömsholms
slott. Hon var dotter till hovmarskalken friherre
Reinhold Rudbeck och hans maka, född von
Essen. Sedan 1948 var hon änka efter friherre
Oscar Leuhusen. Hon var hovfröken hos
prinsessan Maria och följde henne då hon lämnade
Sverige. Död 8 maj.
Emil Liedgren, f. 1879, professor. Han blev år 1921
teol. dr i Uppsala och fick professors namn 1939.
Åren 1920—1944 var han lektor i Västerås. Han
innehade sakkunnigeuppdrag i
ecklesiastikdepartementet, var ledamot av Västerås domkapitel och
tillhörde 1935 års psalmbokskommitté. Han har
skrivit sju av psalmerna i vår nuvarande psalmbok.
Död 9 september.
Knut Lindblom, f. 1905, professor. Född i
Jönköping sökte han sig redan före avslutandet av de
medicinska studierna till den specialitet, som sedan
blev hans stora intresse, röntgenologien. Efter
tjänstgöring på Serafimerlasarettet och
Radiumhemmet blev han vid öppnandet av Karolinska
sjukhuset först biträdande överläkare och sedan
överläkare på dess röntgenavdelning. År 1952 blev han
professor i röntgendiagnostik vid Karolinska
institutet. Han utarbetade tidigt metoder för påvisande
av mjukdelsbristningar vid ledskador, och senare
har han energiskt sysslat med undersökningar
rörande mellankotskivorna i ryggraden, diskbråck
m. m. Hans överläkarverksamhet innebar ett
överinseende över mer än 100 000 undersökningar per
år på en avdelning, som icke på långa vägar var
dimensionerad för ett sådant antal. Död 2 okt.
Greta Linder, f. 1888, bibliotekskonsulent. Hon
växte upp i Stockholm i ett hem, präglat av böcker
och kultur. Hennes far var lektor Nils Linder och
hennes mor den kända, spirituella Gurli Linder.
Hon blev fil. mag. i Uppsala, for till USA och
andra länder för att studera biblioteksväsendet och
hamnade sedan hos bibliotekskonsulenterna. Där
var hon verksam i 36 år och lärde känna alla
bibliotek från Lappland till Skåne jämte deras
personal. Död 19 oktober.
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 6 00:01:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1963/0293.html