August Rei Gösta Reuterswärd Gunnar Pravitz Gösta Påhlman estniska staten. Han har vid ett par tillfällen varit talman för parlamentet, och 1928—1929 beklädde han posten som statsäldste, d. v. s. på en gång statspresident och premierminister. Det var han som i egenskap av statsöverhuvud mottog konung Gustaf V vid hans besök i Estland. 1938—1940 var han sitt lands minister i Moskva, där han förde förhandlingar med Stalin och Molotov inför den ryska ockupationen av de baltiska länderna. I sista ögonblicket lyckades han och hans maka fly från Moskva till Stockholm. I september 1944, strax före den andra ryska ockupationen, bildades en estnisk regering, i vilken Rei blev utrikesminister, och sedan den fungerande presidenten 1945 avlidit, övergick statsöverhuvudets funktioner på Rei. Som exilpolitiker i Sverige kunde han se tillbaka på mer än 20 års arbete för det estniska folkets rättigheter. Han har fått försvara Estlands intressen vid mer än 70 internationella sammankomster under dessa år. Död 29 mars på hemväg från ett sammanträde i Estniska nationalrådet. Gösta Reuterswärd, f. 1887, hovjägmästare. Han var född i Västra Vingåker, valde först officers-banan men tog senare avsked för att ägna sig åt skogsnäringen. Han var 1916 biträdande disponent vid Ferna bruks a.-b. i Västmanland och sedan disponent vid Jäders bruk till dess han 1948 fick befattningen som slottsfogde på Drottningholm och Tullgarn, sedan 1952 även förvaltare för Ro-sersbergs slottsegendom. Sin utnämning till hovjägmästare fick han 1949. Han var den till medlemsåren äldste i Hans Maj:t Konungens jaktklubb. Död 1 oktober under en jakt, antagligen drabbad av hjärtslag. Patrik Reuterswärd, f. 1885, f. envoyé. Efter avlagda examina började han sin bana i utrikesdepartementet 1907, där han gjorde en snabb karriär. Han tjänstgjorde som vikarierande generalkonsul i New York och kom sedan till Paris och Tokyo. Under första världskriget var hans arbete huvudsakligen förlagt till utrikesdepartementet, men han var sekreterare i den svenska handelsdelegationen till Washington. Därefter blev han förste legationssekreterare i Berlin och kom sedan till London som legationsråd. Hans följande tjänstgöring förlädes till Bern, Wien och Budapest, varefter han 1928 utnämndes till minister i Riga, Tallinn och Kaunas. Från 1935 till pensionsåldern 1949 var han svensk minister i Bukarest och Sofia. Död 3 augusti. Knut Rydholm, f. 1889, f. d. förste polisintendent. Efter avslutade studier kom han till över-ståthållarämbetet för polisärenden, blev sekreterare och föredragande hos polismästaren 1926 och utnämndes 1936 till förste polisintendent. Han har varit ordförande i taxeringsnämnd och sekreterare i direktionen för Psykiatriska sjukhuset. Knut Rydholm har nedlagt ett framgångsrikt arbete för att främja en förtroendefull kontakt mellan huvudstadspolisen och allmänheten. Som en av metoderna att nå detta mål arbetade han oförtrutet för idrottens stödjande inom poliskåren. Död 2 maj. Stig Sahlin, f. 1899, ambassadör. Född i Skåne studerade han juridik i Lund och kom sedan in i utrikesförvaltningen, där han gjorde en rekord-snabb karriär. Han blev utrikesråd 1935 och envoyé i Helsingfors 1939. Efter ett par år blev han generaldirektör och chef för kommerskollegium och sedermera verkställande direktör i Vin- och spritcentralen. Sedan 1957 har han varit Sveriges ambassadör i Köpenhamn. Han har vidare haft en mängd uppdrag, bl. a. som sekreterare i NF:s undersökningskommission i Palestina 1930, sakkunnig Patrik Reuterswärd Knut Rydholm Stig Sahlin Sven Salén 296