Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
KARL VILHELM AUGUST STRANDBERG
Du var mitt yngsta hopp, mitt sista,
och redan står din vagga tom,
och under locket på din kista,
där ligger nu min rikedom.
Men vad mitt öde tar för kosor,
skall du som fjäril vila på
en bädd av röda, röda rosor
uti mitt hjärtas bästa vrå.
TACK FÖR GOD VAKT!
Farväl, farväl! Tack för god vakt!
Jag hör en stilla röst,
som länge viskat sitt “giv akt”
1 djupet av mitt bröst.
Min afton skrider fram med fart;
det gäller kanske uppbrott snart.
Men innan detta bröst är kallt
och handen domnat av,
ännu ett öppet tack för allt,
vad livet vänligt gav!
Vad sår jag fått, jag ensam vet,
och det må bli min hemlighet.
Tack för det landet, ert och mitt,
som tänt mitt hjärtas brand
och som allt hittills stått så fritt
som intet annat land,
med stor och allvarsam natur
i vinterur och sommarskur!
Tack för det folket, dit jag hört
och som min fostran gjort,
för allt, vad därifrån berört
60
10
15
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
