Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL VILHELM AUGUST STRANDBERG
Det finns ej sinne, så förslitet,
som ej har barnaögat kärt;
det finns ej barn, om än så litet,
som ej är millioner värt.
Så skred min dag förutan strider
och i ett jäminmått utan namn,
liksom ett skepp, som sakta glider
med fulla laddningen i hamn.
En kväll vi väcktes — och vid sidan
stod hålögd sjukdomens gestalt:
du låg i ryckningar och kvidan
och. sökte lindring överallt.
Där lade vi oss ned att vyssa
till stilla ro de lemmar små;
där böjde vi oss för att kyssa
till sömns de vilsna ögonsblå.
Men all vår kärlek litet hjälpte,
och ingen vänlig vila kom,
förrän den bleka döden stjälpte
i gryningen sin fackla om.
Och se, från dina skuldror sköto
små vita vingar ut med hast,
som alla hinder genombröto,
i samma stund ditt öga brast!
Jag såg dem lyfta dig i kretsar,
en lärka lik, från jordens bryn,
till dess till slut de fina spetsar
försvunno, glänsande i skyn.
Och det vart dager i detsamma,
men skymning, skymning för min själ;
jag tyckte jag såg ljusen flamma,
men mörker, mörker likaväl.
11
25
30
35
40
45
50
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
