Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 ALBERT ULRIK BÅÅTH
EN PINGSTDAGSMORGON.
Motiv efter en tavla.
Sin symaskin hon trampar,
hon märker ej det dagas,
hur lampans ljus i kammarn
allt mer och mer försvagas.
Ej rast har henne unnats 5
de sista dygnen långa,
och sinnet tröttna hunnit
vid styng—de många, många.
Men färdig skall hon få den.
den sista ljusblå dräkten. 10
Och gott blir så att somna
1 sena morgonväkten.
Och sedan få för vacker
och dyrköpt silverpenning
av ymnig pingstdagsglädje, 15
hon ock, en smula känning.
Det rör sig ren på gatan
och dagern in sig bryter
allt mer, i gyllne strimmor
den snart i kammarn flyter. 20
Ah, hur det dock kan suga
i ådror och i leder —
om blott en stund hon finge
på bädd sig kasta neder!
Men färdig skall den bliva,25
den sista fina dräkten,
och sedan skall hon sova
så gott I morgonväkten.
Hon griper till, men händerna
darra, och de slakna, 30
och bröst och huvud sjunka,
och tunga tankar vakna.
Vi vart åt hennes ungdom
blott hårda slitet givet?
och äger hon som andra 35
ej rätt till fröjd i livet?
Vi skall ur varma blodet
dess friska kraft försina?
Vi skall för andras glädje
ur hennes kind det tvina? 40
Vi lät hon sig ej falla
för arm,som fräckt tog taget?
Vi lät hon gråten strömma,
som viste hjärtelaget?
Nog skulle hon i glittrande 45
pärlglans bättre stråla
än den, som snart sig väntar
i ljusblå dräkt få pråla.
Och ögat stirrar, tills det
ej mer sitt mål kan finna, 50
tills tankarna, de mörka,
förblekna och försvinna.
Mot väggens gyllne skimmer
det bleka huvut lutas,
och matta ögonlocken 55
tillsamman sakta slutas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
