Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALBERT ULRIK BÅÅTH
Där skummast det var, kanske hon mig viste en gnista,
som kämpande låg — ett hopp, som tog liv i det sista.
Och där jag blott ljuset såg, som för stråligt blänkte,
hon dämpade skenet och livande värma det skänkte.
Nu låter sången mest som ur ängars dimma 15
en vipas vårskri i marskvällens dunkla timma.
Kanske att den då som lärksång stiga finge
hän över ljusa fält och med ljus på vinge,
och sjunga den kunde varmt, vad den dejligt såge,
där sol över gröna, vida bygder låge, 20
och fram då tonade rent ur de starka slagen
all bygdens lycka och sorg i den klara dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
