Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTEN AF SVENSKA FOI.KETS DRAMATISKA ANLAG.
47
göthaspvåk. En beskrifning, som ofta var ganska lustig, lemnades
på hvarje sak och på dess otroliga företräde framför alla andra af
samma slag. För papperslappar köptes än ett, än ett annat, och
många muntra upptåg föreföllo under vexlingen. Sedan Westgötharne
blifvit förplägade, aflägsnade de sig, och dansen började ånyo. Dessa
lekar och skådespel äro numera alldeles afskaffade bland bönderna
och skulle säkert ej mera roa deras ungdom, som nu fordrar en
större apparat för sitt nöje" JS).
Man finner häraf, huru lätt hvarje tilldragelse, som
gjorde intryck på folkets sinne, tagit dramatisk form och
blifvit under improvisation utförd, huru ända inpå våra
dagar ett slags svenskt folkdrama i folklekens dramatiskt
outvecklade form icke blott fortfarit att finnas till. utan
äfven fortfarit att diktas, huru folket icke saknat blick
för det egentligen dramatiska i en situation, och huru
äfven dessa lekar tala om den strängt sedliga anda, som
lefver i alla folkets fantasiskapelser, betygande kärnans
friskhet.
Vi hafva i den lyriska folkdansen, i folkleken och i
de sednast omtalade små improviserade scenerna sett
svenska folkets ursprungliga dramatiska anlag framträda så
som de utvecklat sig oberoende af främmande inflytande.
Vi hafva sett dem yttra sig på ett godt, rent och ädelt
sätt, med ansatser åt det komiska, än som humor, än som
straffande satir, och vi hafva funnit dem förbundna med
ett fint natursinne och med en blick, som, icke stannande vid
ytan, tränger till hjertat af lifvets företeelser. Vi hafva
sett det dramatiska sinnet hos folket utan att afmattas
bibehålla sig sekler igenom, alltjemt sugande näring af
tilldragelserna och stundom framträdande med icke
obetydlig styrka. Ovilkorligen påtvingar sig oss då frågan,
hvarföre har ej ur denna folklek en folkkomedi i likhet
med Italienarnas C orne dia del Ar te utbildat sig?
Hvarföre har det dramatiska anlaget "knutit sig i växten och
stannat vid den första graden af slumrande kraft, der man
45) Nicolovius, s. o. s. 81—83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
