Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det symuolisk.v i gudstjensten.
51
också skådespelen i vestro morska i’iket, men ännu i början
af 7:de seklet fortforo de uti Konstantinopel, ehuru uti ett
högeligen förfallet skick.
Men liktidigt med det gamla dramats sammanstörtande
under de kristna kyrkolärarnes förbannelser, börja fröna
till ett nytt drama att uppspira uti den kristna kyrkans
eget sköte. Liksom det antika dramat har äfven det
moderna ett religiöst ursprung; båda hafva framgått ur
gudstjensten.
Den kristna gudstjensten antog tidigt en symbolisk
dramatisk karakter. De få ännu bibehållna delar af den
vesterländska kyrkans älsta liturgi visa, att denna till
en början haft en liögst enkel form. ehuru äfven deri
symboliska handlingar förekomma, såsom fredskyssen,
liand-tvagningen före nattvardens begående m. fl.; men deremot
tinna, vi uti den orientaliskt-grekiska kyrkan ett rikt
utbildadt symboliskt-liturgiskt drama, hvilket börjar med
verldsskapelsen och slutar med himmelsfärden, och hvaruti
dessa och alla de öfriga till återlösningsverket hörande
eller dermed sammanhängande handlingar genom kyrkliga
bruk symboliskt framställas 3).
Äfven den cyklus af kristna fester, som var egnad
frälsarens lif, verksamhet och död, framställer i sitt
sammanhang det årligen återkommande uppförandet af ett det
sublimaste drama, och alla delarna af det bela kunna
betraktas som lika många akter, af hvilka en hvar söker
framställa en särskilt handling ur den heliga historien.
"Först i Adventet förberedelsen eller liksom prologen till
kap. har till titel: "Stimmen (ler Kirckenväter, Kirchen- und
Staats-gesetze tiber ilas Theater." — 3) Se härom Alt, "Der
christ-liclie Cultus." (Berlin 1851). I. s. 184 och följ. samt s. 201 och
följ. Jfr Alt, ’Theater und Kirche." (Berlin 1846). s. 336-40. Den
på sednare stället lemnade skildring af grekiska kyrkans liturgik
finnes i sammandrag införd i Devrients "Geschichte d. deutschen
Schau-speilkunst" (Leipzig 1848) och är derifrån öfversatt i Mankells
"Medeltidens skådespel." s. 9—13. Om än den teckning Alt här lemnar
af denna liturgi är något apokryfisk, så står det dock fast, att i den
österländska kyrkan voro de liturgiska bruken mera utbildade och
det symboliska elementet starkare framträdande.
4*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
