Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
andliga skådespelets ursprung ur kulten.
det gripande skådespelet, sedan i julhögtiden den
gudomlige hjeltens födelse, i de oskyldiga barnens oclx
Epiplianii-festen de betydelsefulla momenter, hvilka omgåfvo hans
vagga och höra till hans ungdomslif, härpå i enhvar af de
enskilta festdagarna, hvilka bilda påskcyklen, åminnelsen
af passionen och uppståndelsen i dess vigtigaste
omständigheter, samt slutligen i himmelsfärdsfesten slutakten i
det gudomliga lefnadsloppen Vi hafva här ett belt af högst
dramatisk gestalt och det andliga skådespelet måste genom
anslutande till denna typus af sig sjelf hinna till vidare
utbildning" 4).
I)e delar af liturgien, hvilka i väsentligaste mån
bidragit att gifva en dramatisk form åt kyrkans fester voro
dels växeltalen emellan presten, diakonen och folket, dels
(le s. k. responsorierna, växelsånger emellan presten
och församlingen, samt a n t i p hon e r na, likaledes
ursprungligen växelsånger, hvilka versvis afsjöngos af omväxlande
körer, ehuru sedermera denna benämning begagnades om
de sånger, med hvilka gudstjensten inleddes och hvilka
vanligen bestodo af enskilta bibelvers5). Härmed hade
man den för dramat nödiga dialogen gifveu. Äfven
uppläsandet af passionshistorien på Palmsöndag och
Långfredag efter Matthei och Johannis evangelier skedde på
ett sätt, som otvunget förde till dramatisk sång;
föreläsaren föredrog nemligen den berättande evangeliitexten i
ett monotont recitativ, hvaremot Kristi ord blefvo
af-sjungua 6); använde man två stämmor till detta föredrag,
så hade man straxt en dramatisk växelsång. Nu behöfdes
till den dramatiska formens utbildning endast att denna
växelsång sattes i samband med en enkel handling, och
tillfälle dertill erbjöd sig osökt, Kyrkan hade nemligen
att göra med en skådelysten menighet med liflig fantasi;
ocli så mycket mindre kunde hon försmå att äfven på
4) Schack, s. o. I. s. 18—19. — 5) Mone, "Schauspiele des
Mittelalters." (Karlsruhe 1846). I. s. 6. — 6) Mone, "Altteutsche
Schauspiele." (Quedlingburg und Leipzig 1841). s. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
