Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
moraliteternas ursprung.
samlingen och rättvisan anklaga Adam inför Gud,
medlidandet och friden bedja för honom, ocli Gud fader aftalar
med sin son att bilägga striden genom dennes
menuisko-blifvande ss). Det var emellertid först i 15:de århundradet,
som formen blef stadgad. Parlamentsklerkerna, d. ä. de
blifvande prokuratorerna ocli advokaterna i Paris, bildade
en korporation, som blef kring 1303 af Philip den sköne
sanktionerad; denna korporation kallade sigBasoelie, och
dess sjelfvalda öfverhufvud, som förde titleu "Roi de ln,
Basoche," hade oinskränkt domsrätt i civilmål öfver sina
undersåter, mynträtt m. ni. Vid den årliga majfest, som
Basochisterna firade, hade redan länge brukat uppföras
farser; men lockade af den framgång passionsbröderna
rönte vid uppförandet af mysterierna, beslöto de ätt tre
gånger 0111 året gifva ej blott farser, utan äfven allvarliga
skådespel. Då emellertid passionsbröderna hade
uteslutande privilegium på uppförandet af mysterier och
mirakler, så uppfunno dessa, eller rättare upptogo de och
utbildade det allegoriska skådespelet med moralisk tendens
och kallade det Mor al i té67).
De egentliga moraliteternas innehåll är i grunden
detsamma som mysteriernas: syndafallet och menniskans
frälsning genom den gudomliga nåden; men då detta innehåll
fattas i moralisk abstraktion, framstår det som kampen
emellan det onda och goda, och moraliteterna framställa
just huru de goda och onda magterna kämpa om
menniskan, hvilken här ej uppträder som individ, utan som
slägte, antingen i en person (l’Homme fragile, 1’Homme
pechant, Every Man, Humanum Genus) eller delad
i tvenne (Bien xYvisé och Mal Avisé, L’Homme Juste
och L’Homme Mondain). Dygder, synder och fel,
känslor ocli passioner, egenskaper hos Gud och den
menskliga naturen, botemedlen mot synden m. m., alla uppträda
6C) Schack, s. o. I. s. 57. — 6?) Ebert, s. o. s. 24—25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
