Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
farser. sottier.
I Frankrike funnos redan i äldre tider farser vid hvarje
glad fest; och som i viss mån beslägtade med dem kan
man anse de "Querelles" eller "Disputaiso ns," hvilka,
utförda af tvä eller tre personer, framställdes af Minstrels
vid de stores fester under 13ale århundradet. Den
egentliga farsen synes dock leda sitt ursprung från de urgamla
narrfesterna. Farserna utfördes helst vid karuavalstiden
och bestod i maskeradupptåg, beledsagade af satiriska
sånger och föredrag, stundom äfven af små teatraliska
föreställningar på en i processionen medförd Thespiskärra.
Sådana farser spelades af Basoche, innan detta sällskap
ännu fått privilegium på moraliteterna. Suart uppkom en
ny art af komiska spel. Ett narrsällskap, "So t ti se,"
bestående al’ ungt folk. till större delen af goda familjer,
bildade sig under namnet: "Enfans sans souci." De
hade till öfverhufvud en Prince des Sots och erhöllo
af Karl VI (1380—1422) privilegium på uppförandet af
satiriska dramer, kallade "Sotties," hvilka skilde sig från
farserna derigenom att de voro af satirisk natur och hade,
om ej helt och hållet, så delvis en allegorisk form.
Antingen vände de sig mot en bestämd tilldragelse, en
politisk. en familje-skandal, eller voro de riktade emot de
sedliga bristerna och dårskaperna öfverhufvud. I sednare
fallet läto de då det fel eller den last, de ville straffa,
uppträda förkroppsligad i en "sot." Deraf uppstodo
sot-tiens typiska narrkarakterer (sot dissolu, sot- glorieux
m. fl.). De voro genom detta allegoriska element sålunda
nära beslägtade med moraliteterna. Farsen deremot var
mera humoristisk, och om än personerna i den högre och
utbildade farsen voro tecknade efter sitt stånd
(bonden, advokaten, presten), så hafva dock dessa ett mera
individuellt lif, och det är en inveckling, en intrig, som
utgör hufvudintresset i dessa stycken, hvilka derföre mera
likna den moderna komedien 79).
") Ebert, s. o. s. "20, 26 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
