Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komiska skadespel.
domen en fest af samma tygellösa art,6). En annan
dylik, af presterskapet införd fest var Åsnefesten, hvilken
firades på olika ställen olika dagar (julen, 14 Juni. 1 Maj).
En åsna, behängd med en kor-rock, fördes upp till altaret
och en karrikerad messa afsjöugs77). Dock var det
företrädesvis under fastia gskarna valen, som festlusten ohejdad
frambröt. Af ålder hade vid denna tid maskeringar varit
öfliga och omtyckta. Kyrkan hade ju sjelf under denna
vecka legaliserat sådana upptåg; man skulle rätt
grundligt rasa ut, innan den hårda fastan började. Förklädda
med skägg af djurskinn och peruker af lin eller
föreställande personer ur verkliga lifvet, drogo fastlagsfirarne
omkring. Aetionen gick lätt öfver i dialog, soin också
lätt fick satirisk anstrykning. Så uppkommo afrandade
scener, hvartill ämnen hämtades ur verldsliga lifvet,
marknadsscener, gräl. slagsmål; ty folk-komiken är alltid
burlesk. En älskad form för dessa farser var
disputations-oeh process-formen. Lusten för sådana föreställningar
underhölls. och de sjelfva utbildades under inflytandet af de
upptåg, som, enligt hvad ofvan blifvit sagdt, vid
marknader och fester utfördes utaf gyckelmakare af yrket, hvilka
också säkerligen vid fastlagsnöjena ocli de kyrkligt-komiska
festerna voro folkets tjenstvilliga ledare.
I Italien framgick ur karnavalsupptågeu och de
gamles mimer det improviserade tolklustspelet med stående
masker: C o media del ar te. Utbildadt tyckes det ej
hafva blifvit förr än i medlet af 15:de århundradet, sedan
mimerna blifvit lösta från allt samband med det religiösa
dramat7S).
"’) Flögel, Gesch. d. Groteskkornischen. s. 159 o. följ. Jfr
Alt, Theater und Kirche. s. 415 o. följ. - ") Alt, s. o. s. 410.
Det är dock hufvudsakligast i Frankrike dessa fester firades på så
utsväfvande sätt. I Tyskland tyckes man hafva iakttagit mera måtta.
I Frankrike förbjöds narrfesten af parlamentet i Dijon 1552; i
Spanien, der tidigare förbud funnits, upprepas de ännu 1565. — 18)
Flögel, s. o. s. 68. Ruth, Gescbichte der Italienischen Poesie
(Leipzig 1847). II. s. 487.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
