Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
JESUS DOCET IN TEMPLO. -
Andra akten. Hic aperit templum, ubi sedet Christus
disputans cum doctoribus. Doctor Decanus presidens ger
tillkänna, att, han sammankallat de skriftlärde, på det de skola
afgöra, huruvida Messias redan äj- kommen eller om ban ännu kan
väntas. Sjelf är han benägen att antaga det förra och ban
påminner om Jakobs och Daniels profetior om honom. Pl inius Rabbi
deremot finner saken mycket tvistig och anför Haggais ord (2: 7),
att vid Messiæ ankomst skall Gud röra himmel och jord, hafvet och
det torra; då detta ej ännu skett, kan han ej vara kommen.
Decanus erkänner sanningen deraf och manar till ytterligare forskning.
Nu frågar Jesus, om det tillåtes honom att, fastän ett. barn, få tala
med i denna sak, och han upplyser, att för tolf år sedan rördes både
himmel och jord; himmelen rördes, då englarna kommo neder "med
en fart," och ropade öfverljudt: "Frälsaren är eder födder i dag," och
då stjernan visade sig för de visa männen och ledde dem till
Bethlehem. Decanus frågar, när då vatten och jord rördes, ocli Jesus
svarar, att jorden rördes, då kejsarens bud om verldens beskattning
vid samma tid utgick, och enhvar färdades till den stad, "tit han
kleckter och båren war." Primus Rabbi blir förvånad öfver detta
svar och vill veta, hvar Jesus gått i skola, och denne svarar, att
han hvarken gått i skola eller ens känner en bokstaf, utan att lian
allena aktat till hvad hans föräldrar honom sagt. Nu reser sig
se-cundus Rabbi och anförer Malachie ord (3: 1), att Messias skulle
med hast komma till templet; detta har icke skett, sålunda är ban
"neijliga" kommen. Decanus menar detta vara ett vigtigt inkast
och vill höra Jesu tanke derom. Jesus säger, att sex veckor efter
det englarna förkunnat frälsarens födelse, kom en ung qvinna med
ett barn till templet, och han förtäljer, huru Simeon och Hanna
vittnade om detta barnet. Primus Rabbi erinrar sig då, att. Simeon,
som var hans närskylda frände, med honom en gång derom talat,
och secundus Rabbi har af Hanna, som var hans fränka,
äfvenledes hört berättelsen om detta barn, ehuru han glömt det och först
genom Jesu ord blifvit derom påmint. Tertius Rabbi, som hittills
varit tyst, erinrar då derom, att Herodes låtit vid den tiden döda
alla svenbarn inom 2 års ålder, och att sålunda äfven Messias måste
vara dräpen. Detta yttrande nedslår allas förhoppningar och väcker
en stark rörelse. Decanus ropar: "O we, O wel Messias är dock
wisserligen dräpen;" primus Rabbi menar, att nu är allt hopp ute:
secundus Rabbi frågar, huru det nu skall gå, då han är borta;
som skulle befria från träldomen. Då tar Jesus till orda och visar,
att omöjligen kan frälsaren hafva omkommit, innan han något
uträttat; af sina föräldrar hade lian hört, att barnet blifvit fördt till
Egypten och der qvarstannat sju år, ända till dess Herodes vardt, död>
och han anför Oseas ord: "Af Egypto hafver jag kallat min son."
Tertius Rabbi erkänner rigtigheten häraf, men uttalar på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
