Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MESSENIUS VÄLJER HISTORISKA ÄMNES.
299
först bland alla svenskar hämtade ämnet till sina dramer
ur den inhemska historien. Huruvida Messenius ander
sina utländska resor sett de engelska komedianterna
uppföra historiska dramer, eller om han haft bekantskap med
de holländska Rederykers historiska stycken, kan vara
temligen likgiltigt; ty då han i öfverensstämmelse med
den smakrigtning, som genom "Tisbe" angifves, var
hänvisad på verldsliga ämnen, så låg det för en man med
Messenii sinnelag närmast till hands att hämta dem ur den
inhemska sagan eller historien — och emellan saga och
historia gjorde man ingen skilnad denna tid, då, soin
Lagerbring säger, "det var ännu ausedt som en odödlig
heder att ljuga för fäderneslandet*11). Otvifvelaktigt leddes
Messenius af sitt eget lefvande historiska sinne, af sitt
varma intresse för fäderneslandets häfder och af sin
önskan, att i folkets sinne upplifva de gamla miunena. Att
fäderneslandets historia var och förblef hans planers
älsklingsmål, hans käraste sysselsättning, det kan man Unna
äfven deraf, att hvad ban mot slutet af sitt lif utförde i
sin "Scondia Illustrata" i häfdateckningens form, det hade
han tidigare för plan att framställa i dramatisk form. I
företalet till "Svauhvita" säger han sig erna, "att författa
hela Sveriges Rikes historia uti 50 komedier och tragedier
och dem offentligen exhibera." Att anse honom härvid
hafva tagit Shakspeare till mönster, är fullkomligt
oberättigadt; ty temligen otroligt är, att han ens kände till
Shakspeare. Shakspeares dramer skrefvos endast för att
uppföras, och det var först år 1623 som de samlades och
utgåfvos på trycket; om deras rykte på denna tid sträckte
sig utom Englands gränser, är ännu outredt. Emellertid
har Messenii öppna framläggande af sin plan kommit att
stå honom dyrt hos efterverlden; ty hos litteraturhistoria
har den genast ledt tanken på Shakspeare och framkallat
en jemförelse, som för Messenius blir allt annat än srnic-
21) S. Bring, Saml. m. m. s. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
