Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMTALSTONEN I SVERIGE. 305
: Uthan reddhoga theima natt
Wi| iagh hvijla min hiertans skatt,
Och medh hvarannan drifva frögd.
War kärleek hlifwer intet rögd!
Ther fore är iagh icke seen
At draga Cortinau igen." (V. 5).
Ett annat exempel hämta vi ur "Blaucka Märeta."
Jungfru Ingred, grefvens af Holstein dotter, konung
Håkans tillämnade gemål, blir insatt i Wadstena
nunnekloster och klagar deröfver inför S:t Brita, sägande bland
annat:
23) Uttrycket, är hämtadt ur en gammal folkvisa.
20
"Ach Nunnekött iagh icke har "),
Häller wore i verlden quar,
Ty thet är migli til hjertans meen
Föruthan man sofva alleen,
Hälst, om långe winterstijdher,
Effter man tå en mäst qwijhder,
Aff hvilken hustrun värmes wäl!
På hvar sidha morghon och quäll.
När iagh någhon ling man får se,
Brister mitt hierta wist aø’ wee."
(VI. 2).
Då dessa och dylika saker kunde sägas med beräkning
att slå an på den mest bildade publik i Sverige, kan man
göra sig ett ungefärligt begrepp om samtalstonens
friheter. Dock kan inan icke deröfver så mycket förundra sig,
då man erinrar sig medeltidsmysteriernas grofheter och
vet, att språket i skådespelet rättar sig alltid efter tidens
öfliga samtalsspråk, och detta hade icke på 1600-talet
erhållit den cirklade finhet, cleu sippa anständighet, som i
våra dagar. Mycket, som nu endast med omskrifningar
och antydningsvis kan sägas, nämndes då med dess rätta
namn, utan att man deröfver tog förargelse. Vid
engelska hofvet kunde fruntimmerna utan att väcka anstöt föra
ett språk, hvilket i tvetydighet är ett intet mot det, som
Shakspeare i komedierna låter sina hjeltinnor föra. Rätt
upplysande för arten af det finare skämtet vid den
svenska Christinas hof, är ett infall, som den stränge och
fromme puritanen WThitelocke der tillät sig och hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>