Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFATTARSKAPET TILL GUSTAF I:S C0MCED1A. 351
"Christmaimus," af hvilken flen också kan anses utgöra en
omedelbar fortsättning. Liksom "Christmaimus" är Gustaf I:s
komedia upplöst i mer eller mindre af hvarandra
oberoende, förtäljande dialoger ocli monologer; liksom i den
saknas äfven här komiska scener och visor, och liksom i dem
är språket äfven här sämre behandladt, konstruktionerna
mera tunga och inkrånglade än i de äldre dramerna. Att
hvarje akt har det för Messenius ovanliga antalet af
10 scener, synes oss ingenting bevisa; ty just sjelfva
planläggningen och den skenbara opartiskheten i de der
förekommande tvistefrågor gjorde ett större scenantal nödigt;
snarare bevisande för lians författarskap är, att man
äfven här påträffar den honom egna anordningen, att hvarje
akt har lika många scener. Prologen till stycket med det
deri innehållna försvar för författaren är hållen i M:i
vanliga ton, synnerligast påminner den om epilogen till "Blancka
Märeta."
Uppgiften på titlen, att komedien skulle vara skrifven
1642, vinner ingen bekräftelse af innehållet. I första
aktens andra scen omtala Gustaf Wasas föräldrar de
underliga drömmar de haft, och spåqvinnan Gunnel eftersändes
för att gifva dem uttydning. Hon förespår då, att Cecilia
skall blifva mor till en svensk konung, som skall befria
fäderneslandet, bringa det i stort flor och regera det i 40
år; ban skall erhålla många barn, "fina furstar, fröknar väna,"
hvilka sednare skola finna giften i Pfalz, Baden, Saxen
och Friesland; tre af lians söner skola bära krona med
stor ära.
"Men theras söner med wäldigh
handh
Regera uthi andra Landli.
En har lyckan synnerlig kär,
Then Nampnet effter farfadren bär.
Han kommer i sin faders ställe,
Och pl mandom har thes wälle,
Att han för allom lär förmon,
Till att upphöja Swea thron."
Då förf. helt naturligt icke fört spådomen längre fram
än till den tid, då han skref stycket, och då han genom
den tydligen vill smickra den för tillfället regerande, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
