Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
FÖRFATTARSKAPET TILL GUSTAF 1:8 COMCEDIA.
emellan de båda religionsåsigterna, hvilken Messenius sjelf
under sin fängelsetid sannolikt genomkämpat och ur
hvilken den katolska åsigten utgått som segrande: en seger,
som i detta drama kan sägas förebådad, om ock ej firad s2).
Om sonen Arnold Johan vet man icke, att han haft
papi-stiska tänkesätt. En aktad kännare af vår äldre
litteratur anser, att den kätterska anda, som uppenbarar sig i
de ofvan meddelade scener, der Claes Hvit uppträder, gör
omöjligt, att de kunna vara skrifna af katoliken Johan
Messenius 53). Men genomläser man uppmärksamt dessa
begge scener, skall man upptäcka, att en bitter ironi
genomgår dem. Så angifver Claes Hvit intet annat skäl för
sin öfvergång till Luthers lära än det, att denna lära fått
öfverhand i Sverige; Kristi liknelse om fikonaträdet,
hvilket icke bär frukt, får den uttolkning, att orden: bära
frukt, blifva liktydiga med afla barn; Ingeborg säger, att
alla de gamla systrarna förkasta, men de unga tycka väl
om Olai Petri bok om presternas giftermål, och samma
jungfru tackar Gud, som gaf henne "wett" att afskudda sig
"kyskhets twång." Sammanställer man slutligen dessa
scener med den följande, der syster Anna uppträder, skall
man lätt genomskåda deras andemening.
För Johannes Messenii författarskap talar hans egen
uppgift, att han skrifvit en komedi om Gustaf I, hvilken
handlar om lutherska lärans införande i Sverige, och detta
är just förhållandet med detta skådespel, i hvilken Gustafs
historia blott bildar ramen till historien om
reformationen. Enda källan för Messenii d. y. författarskap är den
nyss omnämnda skrifna titlen; för öfrigt känner man icke,
att han sysselsatt sig med poesi. Denna komedi är
dessutom till formen lik Messenii öfriga dramer, närmast
si) Klemming anser Messenii "Ckristmannus" ocli "Gustavus"
vara skrifna omkring 1616 eller kort efter det M. blef insatt på
Kajaneborg, medan de dramatiska föreställningarna, med hvilka ban
varit sysselsatt 1611—14, ännu voro i friskt minne hos honom. För
vår del anse vi åtminstone "Gustavus" tillhöra en vida sednare tid,
troligast slutet af 1620-talet. — ") Klemming, s. o. s. 21 o. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
