Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
OLOF SKOTTKOKUNG.
Dygdekär åter prisar dygden, ty finnes ett lif efter detta, så får
den dygdige belöning, finnes det deremot icke, så är dock godt att
lemna efter sig ett ärligt namn. — Sc. 4. Malc Conscius har
ingen ro hvarken natt eller dag; ormar sönderslita hans hufvud, ett
bloss sticker och plågar hans hjerta; ingen kan gifva honom rätta
trösten. Sc. 5. Hofmännen Roskil och Råne göra sig en glad
dag, emedan de i morgon skola följa legaten till England. De dricka,
fäkta, sjunga: "Stoltz Inga hon sitter i högan lo|ft;" slutligen dansa
de med hvarandra i brist på qvinnor.
Roskil. "Hwiss lustigh, Coratzi, hålla!
Råne. Du tänker du har din Bolla!
Roskil. Skole wij dansa en Corant?
Råne. Neij, allmand mer är lustigh dante.
Den wele wij, iagh förr, du back,
Ty du är allt för myckit släck."
De dansa till dess de hålla på att dimpa omkull. — Sc. 6. Legaten
frågar sina reskamrater, om de vilja resa med honom, och de svara
hvar efter sitt lynne; derpå tar han afsked af sin hustru.
Andra akten. Sc. 1, 2, 3. Thor, Odén, Frigga uppträda
hvar efter annan, tala om de faror, hvaraf deras dyrkan i norden
hotas, glädja sig åt det stundande offret, och Frigga upplyser, att
lotten skall falla på en trolofvad adlig jungfru ). — Sc. t (på prosa).
Böndenia Ilägge och Rolle äro på väg till Odenslund för högtiden.
De beklaga sig öfver länsmannen och "fogdekaren" och samtala sedan
om sina hustrur. Rolle prisar sin hustru, soln icke kör honom ut i
skogen, innan hon gifvit honom frukost, hon älskar honom och
smeker honom, hvarföre ban ock olta köper russin åt henne, "hon är så
höffligan sööt at kyssa då." Ilägge säger, att hittills hafva han och
hans hustru kommit väl öfverens, "men nu blijr hon så gammal, gåår
och knarrar i wråua, som du weet fuller, de göra de gamla
spanha-korna. Blijr iagh icke alf mäna snart, så gör iagh ndgh owettigh
påna, iagh slår rätt ihiälna."
Rolle. "Iagh wil säija dägh bättre rå iagh, gack rätt t.ä
köpstan och köp Mercurium, gena, sägh dä är socker, du ska wettahon
mäcktar inthe länge rnaxa moot hää, för än hon far siältågau."
Hägge. "Hä war rätt ett wällogt rå liä, ja ska och så giöra."
(De se en jungfru ledas till lunden). — Sc. 5. Den till offer utsedda
jungfruns Moder hade väl hoppats, att hennes dotter skulle åt sin
man föda barn och blomma, men då lion nu genom lotten blifvit
utsedd till offer, ber hon dottern vara vid godt mod och besinna, att
’) Dessa scener hafva stor likhet med de tre scener, som öppna
Messenii "Disa," liksom framställningen af offrandet i denna akt
lifligt påminner om offerscenerna i "Svanhvita."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
