Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
OLOF SKOTTKOKUNG.
Epilogen tackar Gud som sändt sitt ljus till hedningarnes
upplysning och prisar det land, hvars öfverhet nitälskar för hans ära
och främjar det gemensamma bästa. En sådan konung har nu Sverige.
"Medli Akademien i Ubsala,
Hvadh giordt ähr wi] iagli nu inthet tala.
Academien med sina lemmar all
Gläder sigh högeligh i thetta fall,
Och är aff hiertat beredd uthsprijda
Hans Majestets höge loff så wijda."
Derpå följa lyckönskningar och välsignelser öfver det kungliga
brudparet.
Detta stycke har funnit en stor beundrare i
Dietrichson. Han finner, att öfver bela denna dikt utbreder sig
ett välgörande lif, som är så ovanligt i dessa tider, och
om än långa delar af dikten upptagas af öknar, så Unnas
der dock hvilopunkt^ vid hvilka man med glädje kan
dröja, och liksom få den gamle skalden kär om icke för
annat så för den kärlek, hvarmed ban omhuldar fädernas
minnen. Han betviflar dock, att Prytz studerat "Nordens
Oldtid," ty om han än framvisar den vildhet och kraft,
som varit förfäderna egna, och i korta och kraftiga drag
målar deras storhet, står ban dock sjelf på ett
besynnerligt sätt midt in i tidsåldrens okunnighet, så att arbetet
"synes mere at være et Verk af begeistret Iver end af
lærcl Sysslen; derför er det ogsaa, at der over Digtet
hvi-ler en vis beaandet Stemning"6). Knappast kan man väl
gifva ett drama från dessa tider högre loford. "Olof
Skott-konung" hör onekligen till de mera betydande af våra
gamla dramer, ehuru lofordet för teckningen af de gamles
vildhet, storhet och kraft dels tål vid någon afprutning,
dels kan med lika mycket skäl tilläggas Messenius, från
hvilken, såsom vi ofvan sett, motiverna till flertalet af
dessa teckningar äro hämtade. Det torde äfven kunna
ifrågasättas, om Prytz’ skildringar af nordboarnas lif
verkligen hafva framgått ur en "begeistret Iver" för "Old-
e) Dietrichson, Læredigtet i Nordens poetiske Literatur. s.
80—81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
