Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARS GERMANICUS VICTTTS.
491
både författaren ocb åskådarna haft öga för de
osannolikheter och motsägelser, hvaraf stycket hvimlar. Mindre
anmärkningsvärdt är, att vid sidan om Mars, Bellona, Pax,
Allemannia och verldsdelarna uppträda påfven, jesuiter,
skomakare ocli bönder, ty äfven dessa sednare äro abstrakt
hållna. Men underligare är, att allegorien ställes sida
vid sida om sin egen betydelse; i samma scen, der
Al-lemannia uppträder ocb plundras, talar Mars om att nu
begifva sig "in i Tyskland på en annor ort." På ett
besynnerligt sätt sammanblandas hedniska och kristna
föreställningar.
"Guds ark og Dagon ikke kand
I ett Capell forenes:"
sjöng den danske skalden T. Reeuberg, men beter detta
kapell en allegorisk dikt, clå går det opåtaldt för sig. Så
berättar Pluto på ett ställe, att ban och lians bröder,
Jupiter ocb Neptunus, efter lottning sinsemellan delat verlden,
så att han fått underjorden, Jupiter himmel och jord samt
Neptun hafvet; ocb straxt derefter talar Mundus om Kristi
tillkommelse till domen. Det är Jupiter som utsänder
Herkules (Gustaf Adolf) att hjelpa de evangeliske. Och ehuru kriget
skall afse protestantismens upprätthållande, så framställes
det dock i stycket såsom anstiftadt genom en nyck utaf
Erinnys för att plåga Allemannia. Mars sjelf, som, om någon,
väl skulle kriga för krigets skull, står på katolikernas sida,
och Europa klagar (II. 1.), att Mars regerar på alla orter
för att stärka "påfvens mod, hvilken aldrig är
evangeliska god." På ett annat ställe innehålles väl en slags
motivering af denna partiskhet, i det Mars befaller sina
bussar att skona katolikerna, men plåga de evangeliska, "ty
thet är the, som fred vilja hafva;" men det är dock
Allemannia, som plågas, ocli hon är icke mera lutheran än
katolik. Öfverhufvud föranleder denna hopblandning af
det religiösa, politiska, mytologiska och allegoriska ett
sådant virrvarr, att det väl knappast var större i det
sönderslitna Tyskland, och så har författaren alldeles oafsigt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
