Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garnier.
"beskrifningarna ock berättelserna, hvilka utan afseende på
"den dramatiska situationen nästan som sjelfständiga
be-"handlas. hopandet af epiteter, de dialektiskt retoriska
ord-fäktningarna öfver ett allmänt tema, hvilka plötsligen
"förvandla skådebanan till en akademi af sofister, lusten
"att göra sentenser och som sådana betrakta loci comnmnes,
"— allt detta lärde Garnier i Senecas skola, och många
"af dessa fel fortplantades traditionelt. om än i ringare
"grad" 3). I alla hans tragedier afdelas akterna genom
korsånger; de tre dramatiska enheterna äro ännu icke lag
och iakttagas icke med stränghet af Garnier3). Sina
ämnen hämtade ban mest från romerska historien, men
behandlade äfven ett gammaltestamentligt i "Judinnorna" och
ett romantiskt i "Bradamaute." Detta sednare stycke är
en tragikomedi med större rikedom på handling och, trots
enskilta brister i kompositionen, mera dramatiskt än de
strängt antika styckena; dialogen är fri från sentenskram.
och uttrycket lämpadt efter situationen och karakteren.
Efter Garnier och till århundradets slut herrskade en
fullkomlig förvirring i de dramatiska förhållandena i
Frankrike. Jemte den klassiska tragedien efter Garniers
mönster har man från denna tid rena mysterier, allegoriserande
moraliteter. blandningar af mysterier och moraliteter eller
af mysterier och klassisk tragedi. Den herrskande formen
synes dock hafva varit tragikomedien efter exemplet af
"Bradamante." De borgerliga krigen och dermed följande
osäkerhet ocb nöd tryckte starkt på teaterförhållandena.
Men sedan freden återvändt, och passionsbröderna fått
finna sig uti ytterligare inskränkningar i sitt privilegium
2) Ebert, s. o. s. 160. — *) Scaliger i sin poetik lägger
endast någon vigt vid tidsenheten ocb föreskrifver derföre författaren
att välja ett ämne, bvars förlopp på skådebanan motsvarar den tid,
handlingen i verkligheten upptager. Denna föreskrift sökte äfven
skådespelsförfattarna att följa; men då enclast sällan ett ämne lät
någorlunda naturligt behandla sig efter denna lag, så blef i vanliga fall
en snäf tvångströja pålagd ämnet. Å andra sidan tvingade dock
denna föreskrift till en innerligare fördjupning i ämnet ocli en mera
psykologisk motivering.
31*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
