Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf II Adolph, af Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fM, nära Leipzig. Sachsarne flydde; men Svenskarne
fortsatte tappert striden, och Tilly blef fullkomligt slagen med
en förlust af 7000 döda och 3000 fångna eller sårade. Blott
500 man kunde fältherren samla på sin flykt.
Nu började Gustaf Adolph genom Tyskland ett
segertåg, lika förvånande genom sin snabbhet som genom den
lycka, hvilken utmärkte detsamma. Förgäfves sökte Tilly
hindra honom frän att gå öfver Lechflnden; Tilly blef sjelf
dödligt sårad, oeh Svenskarne trängde djupt in i’ Bajern.
På samma gång inträngde Sachsarne i Böhmen, och derjemtc
botade Turkarne kejsarens Ungerska länder. Nu hade
kej-sar Ferdinand ingen annan utväg än att om hjelp anropa
Wallenstein, hvilken han förut, dertill förmådd af de tyska
furstarne, sett sig nödsakad att afsätta. Wallenstein
uppsatte en här, i spetsen för hvilken han sjelf trädde såsom
oinskränkt befälhafvare. Vid Xurnberg sammanträffade begge
härarne. Men ’Wallenstein undvek en träffning. I 6 veckor
stodo härarne emot hvarandra, utan att någonting afgörande
företogs, och nu, när trakten kring Nuruberg var alldeles
utsugen, uppbröt ändtligen Gustaf Adolph först. Han ställde
sitt tåg till Sachsen. Öfverallt mottogo honom skaror af
menniskor, hvilka längtade att se befriaren och att få
vidröra åtminstone hans kläder eller sporrar. Hjelten blef
be-Iröfrad öfver dessa bevis på folkets lillgifvenhet och
beundran samt yttrade till sina följeslagare: ”Ser det icke ut
som ville detta folk göra mig till en Gud? Våra saker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
