- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1851 /
38

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakob Spelman. En berättelse af Onkel Adam (med lithographi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nan von Quitzow, derföre alt hennes man ar två dagar äldre
kammarherre än du; det är allt bra bittert, det måste du
erkänna. von Quitzows ha ju ingenting och dessutom så —
men likgodt, lyckKg resa- kära Henrik! — Amelie! Amelie t
(hon ringde pä en klocka) Kalfa in barnen!

De’kommo.

— Tag afsked af pappa, som reser till Stockholm — se
så; farväl goda pappa! säg.

Barnen togo baronen om halsen. — Farväl, goda pappa!
sade de begge; men lilla Henrik kunde inte låta bli att
tillägga : Och så köper pappa en gunghäst åt mig, och en trumma
och ett nytt gevår som skjuter riktigt — och så vill jag ha
en pappersdrake och en riktig kanon, som smäller bra.

— Jag skall tänka på.

— Du kan dock, anmärkte friherrinnan med en
med-lidsam blick på sin man, anteckna i din plånbok de småsaker
lilla Henrik begär.

— Men det der är en ganska stor hop saker.

— Jaså — dertill ha vi väl ändå råd, söta Henrik —
och om du icke anser dig kunna så — så kan du gå in på
pappas kontor.

— Bästa Julie, så bör du icke tat a, bad barenen och
kysste henne; vi skola väl ej i sista ögonblicket. . .

— Nej bevars, goda Henrik, visst inte — jag menar
ingenting, men du måste väl ej iinna underligt, att jag som
mor . . .

— Nej visst icke, min älskade, suckade baronen och
kysste henne på pannan.

När det vackra ekipaget rullade genom alléen, sutto
några torparte i ett dike vid vägen och åto> den frukost deras
hustrur burit till dem. De goda menniskorua skrattade högt,
ty gummorna hade så mycket roligt att tala om, nemligen
ett stort kalas, som hennes nåd skulle anställa på
Allgotts-ryd, och att der skulle bli dans för folket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1851/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free