Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från Skoltiden. Berättelse af Onkel Adam (med lithografi efter B. Nordenberg) - Christi Himmelsfärds dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var han i ett alldeles mörkt rum. Der hörde han ett barn
gråta och ropa: Mamma! Mamma!
— Hvem är der? frågade Sven och kände nu en
iskyla genomila sina lemmar; det var förskräckelsen oeh den
fuktiga luften skuld i.
— Jo, det är jag! Ar det mamma?
— Nej, det är bara jag.
De begge osynliga vännerné tyckte nu att de gjort
alldeles tillräckligt reda för sina personer, ty beggé visste att
de voro två barn — och således voro de vänner.
Sven trefvade sig fram, men möttes i mörkret af en
annan lika liten figur som han sjelf, och genast fattade han
den lilla varelsens hand.
— Nu skola vi ut.
— Nej, det törs jag inte, hviskade den lilla; men visst
kunna vi gå litet ut i nästa hvalf, bara inte mamma
kommer, ty då blir jag olycklig.
-Åh jo, kom du, sade Sven helt lugn, när han
kände en liten mjuk hand i sin.
Återgången blef dock temligen kinkig, ty han
förvillade sig i gångarne; emellertid sökte han beständigt ljuset
och således kom han ändå slutligen till ett af de yttre
hvalf-ven, fastän åt en annan sida än den der han gått in. Nu
först betraktade han sin nya vän.
Det var en flicka omkring nio år gammal, ett vackert
barn med mörkbruna lifliga ögon, och denna egna friskhet
och kraft som utmärker söderns barn.
— Kors, sade Sven, hvad heter du?
— Clara, blef svaret.
— Jaså, Clara. Hm, det var ett roligt namn. Hvar är
du ifrån?
— Det vet jag inte.
— Hm jaså; nå, hvad heter far din?
— Det vet jag inte.
— Åh, vet du inte hvad far din heter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
