Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från Skoltiden. Berättelse af Onkel Adam (med lithografi efter B. Nordenberg) - Kopparslagaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ny kaffekanna från vår hederlige Sven här. Ack min
Gud, han är en riktig misantrop. Då jag råkade honom,
var det naturligtvis min pligt alt berätta honom att jag köpt
hans alla böcker, och så tilläde jag naturligtvis (ty jag
känner de der herrarnes pretentioner) några artiga ord, ha ha
ha! Åh ja, det är ganska bra skrifvet och rätt nätt på sina
ställen, fastän det har sina grofva fel — men nog af, jag
ansåg för min skyldighet att säga några artiga ord. Och
hvad svarade han? Jo — ”tala ej derom, det duger inte”.
Jag förstod genast hvad han menade och ökade berömmet;
men — så år det, man kan bli galen af fåfänga också —
och det var alldeles inte nog. Han blef rent af oartig och
sade mig midt i ansigtet alt jag ej förstod den saken —
hvad tycks?
— Ja, han uttrycker sig ibland ej alldeles lyckligt,
men derom år jag öfver tygad, att han visst ej högmodas öfver
sin talang.
— Ha ha ha! och det tror Titulus ; högmodas, jo det ar
säkert, och verkligen, om jag skrifvit något sådant som hans
Kritik, så skulle jag vara stolt, fastän intet högmod finnes
hos mig. Men hvad vill det såga att han lefver som en
eremit, annat än att han ej tycker sig finna ett nog
snillrikt sällskap här i verlden; det är en stolthet utan skick och
skäl. Hör på, återtog min talträngde vän halfhögt, det skall
vara alldeles ute med hans affärer; man sade mig att han
skref för rock och bröd, och alt den der stackars gumman
han har, måste arbeta som en träl för att föda och kläda
honom.
— Det tror jag knappt.
— Men jag tror det. Se, han har kastat ut
penningar på pöbel och pack, emedan han bland dem fick glänsa
högst-, han tål ingen öfverlågsenhet i någon riktning, och
der före umgås han ej med snillen utan med oupplyst patrask,
som han kan beherrska och prata galenskap i hufvudet på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
