Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af Kjellman-Göransson. Fritt efter Lamartine - I. Saknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTER AF Kjell MAN-GöRANSON-
(Fritt efter Lamartine.)
I.
SnRnaden.
På bergets fria topp jag ofta stum mig sätter
I skuggan af en ek, när solen sänker sig.
Och blicken irrar kring den skönaste bland slätter,
Hvars rika tafla der sig rullar ut for mig.
Der mellan böjlig säf en yster flod framilar,
Dess vågors silfversorl till fjerran mörker gå;
Der sänkt i ljuflig sömn, orörlig insjön h vil ar,
Då qvällens stjerna klar går opp uti det blå.
På dessa fjellars topp af lunder rikt bekransad.
En rosig återglans ur vestern dröjer q var,
Då nattens bleka drolt, af dimmorna omdansad,
På himlens fält kör opp sin tysta silfverchar.
En helgad klockas röst från kyrkans torn sig höjer,
Andäktig vind dess bud kring fromma nejder bär,
Så vänligt bjuder den, och vandrarn stilla dröjer
Och dagens sista sorl i böner upplöst är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
