Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jernvägar i Sverige (med träsnitt och Karta öfver Jernvägslinien Köping-Örebro-Hult)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gnida sig i ögonen. Nationen står derföre i förbindelse hos
en enskildt man, som med sällspordt nit ifrat för sitt
fosterlands väl. Redan år 1845 började grefve A. G. v. Rosen
sina arbeten för jernvägars byggande i riket, och fann snart,
att det lämpligaste läget för den första jernvägssträcka, som
borde anläggas i Sverige, vore genom landets
medlersta del, der hvarken några svårare naturhinder eller
särdeles långa distanser motverkade planen att med en jernväg
sammanbinda rikets fyra stora insjöar Mälaren, Hjelmaren,
Wettern och Wenern. Kraftigt understödd såvidt vi veta,
af Brukspatronen A. Henström, jemte några andra patrioter,
uppmätte grefve v. Rosen år 1846 den första jernvägslinien
mellan Örebro och Hults hamn vid Wenern, ungefär i
samma riktning, som den några år förut föreslagna Svea kanal
skulle hafva haft. Sedan han derpå, med tillhjelp af
utländska kapitalister och ingenieurer, dem han lyckats
intressera för jernvägsforetag i Sverige, under året 1847 verkställt
en fullständig undersökning af en sammanhängande
jernvägslinea mellan Stockholm och Götheborg, hvaraf
Örebro-Hult-linien skulle utgöra en del, begärde han och erhöll, vid 1848
års riksdag, Ständernas medverkan för utförandet af jernvägen
mellan Örebro och Hult. Flere missgynnande
omständigheter gjorde likväl, att ingen aktieteckning kunde
åvägabringas på de fördelar ständerna beviljat, hvarken bland
utländska eller inhemska kapitalister. Utan att nedslås af
denna motgång, fortsatte grefve Rosen sina sträfvanden för det
stora, ädla mål han valt för sin återstående lefnads
verksamhet, och utarbetade och framlade för Rikets sednast
församlade Ständer ett nytt förslag för nämnde jernväg, med den
förändring, att densamma borde utsträckas till Mälaren, i
närheten af Köping (såsom den dubbla linien mellan Köping
och Hult på hosföljande karta utvisar). Äfven denna gång
vann hans förslag, efter en svår strid, Ständernas pluralitet.
De beviljade, för det bolag som kunde bildas till utförande
af nämnde jernväg, garanti af fem procents ränta på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
