Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsning till Gottland. Poem af Joh. Nybom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu har jag tecknat af för Er min brud —
O dömmen mildt om det hon sjöng för Er;
Det är på hennes vägnar som jag ber.
Naturbarn är hon, — litet blyg, men trogen
Hon längtar hem igen der bortom skogen.
Fri är hon blott, när från dess läppar går
En sång, som speglar af bad’ sol och tår;
Men när hon sjungit slut, min stackars vän,
Då är hon som en flicka skygg igen;
Se der, hur hon nu kommer mig till möte
Och gömmer kind, som rodnar, i mitl sköte.
Farväl, Farväl! från henne och från mig!
Du Wisby, Minnets stad, vi tacke dig! —
Milt hjertas hjerta, själen i min själ!
Nu är det tid att gå — farväl, farväl!
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
