Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planetsystemet, efler Prof. Hanstéen, af A. H. Fock (Med planch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken föreställer månen; samt slotligen på ett afstånd af
omkring aooo fot med en tredje kula af 9 fot och 4 tums
radie eller 48| fots diameter föreställa solen. De 14
aste-roiderna äro så små, all man ej med säkerhet har kunnat
uppmåla dem. Alla tillhopa äro de likväl ej större än vår
måne. Neptuni storlek är ej ännu med säkerhet bestämd;
men den tyckes vara något större än Uranus.
Betecknar S (fig. l) solen, 1 jorden, cirkeln I A
dennas bana, cirkeln D N E Ö banan för en af de nedra
planeterna, t. ex. Venus, och cirkeln O R C Q för en af de öfre,
t. ex. Mars, och denna sednare befinner sig i punkten C, på
den råta linie, som man kan draga genom jorden och solens
medelpunkt, samt på samma £ida om jorden som solen, så
säges han vara i conjunction med solen, emedan han då
samtidigt med henne går igenom meridian, neml. vid middagen.
Befinner sig deremot Mars visserligen på samma räta linie,
men i punkten O på motsatt sida om solen, i anseende till
jorden, så säges han vara i opposition med solen, emedan
han då går igenom meridian elt halft dygn sednare eller vid
midnalt. Slår planeten deremot i någon af punkterna Q
eller R, på den räta linie, som med liuien S I gör en rät
vinkel, så säges han vara i qvadratur med solen, emedan
han genomgår meridian en qvarts dag före eller efter denna
sednare. Den nedre planeten kan deremot på tvenne sålt
▼ara i conjunction med solen, neml. såväl när den är uti N
som i Ö; den förra kallas öfra och den sednare nedra
conjunction. Denna planet kan deremot aldrig komma i
opposition med solen. Det största vinkelafstånd från solen, som
den kan erhålla, är uti punkterna D och E, i hvilka
syn-liniema I D och I E tangera planetens bana. Vinkeln SID
eller S I E kallas planetens största elongation eller
digres-sion. En öfre planet är jorden närmast i oppositionen O,
och synes då störst; samt aflågsnast i conjunclionen C, då
den till följe deraf synes minst; men i båda dessa fall vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
