- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1858 /
52

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Skolmamsell, berättelse af Joh. Jolin (med lithografi) - 3. Tvenne kärleksförklaringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

predikade flit och idoghet. En liten jernbro af lätt och
vacker konstruktion sammanband de båda tvärbranta
stränderna, hvars stenväggar doldes af en yppig grönska och
lummiga löfträd, uppvuxna öfverallt i springorna mellan
klippblocken. Om förgrunden var vild och dyster i den
sköna tafla, som upprullades från grottan, så var
bakgrunden så mycket mildare, ty leende ängar och beteshagar
kantade ån på ena sidan, medan Rödvalla park med sina
slingrande gångar, sina små broar, tempel och bersåer, och längst
bort den vackra halmgula byggningen i Italiensk stil och
med hvita ornamenter, gåfvo åt den motsatta sidan en
prägel af trefnad och frid, som ännu mera framkallades af
kontrasten med förgrunden.

Kammarrådet och Ingrid hade flyttat ett par af
stolarna i grottan längre fram på platån derutanför och så nära
jernstaketet att de hade en öfverblick öfver hela det sköna
landskapet. Månen hade gömt sig i ett dok af lätta skyar
och dragit för några minuter ett skymningens flor öfver alla
föremål, så att anblicken af det hela föreföll något hemsk
och drömlik.

»Om inte hammaren och forsen dernere störde den
fullkomliga tystnaden, så vore detta just en stund för
bergets andar att komma fram och hålla oss sällskap, eller hur
lilla farbror?»

»Nej, kära barn, jag vill helst vara på tu man hand
med dig en stund, och här ska ingen störa oss.»

»Nå, hvad kan farbror då ha att säga mig, som
be-höfver så mystiska förberedelser?»

»Jo, min flicka, du ska få höra en galenskap. Visst
kunde jag resa härifrån, visst kunde jag dö, utan att omtala
den, men — jag har någonting att ge dig, en gåfva, som
skulle synas alltför ädelmodig, om du ej kände gifvarens
bevekelsegrunder. Jag vill inte vara bättre än jag synes,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:14:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1858/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free