Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Skolmamsell, berättelse af Joh. Jolin (med lithografi) - 7. Kring en dödsbädd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komminister i trakten. Den unge mannen kände hvarje den minsta
detalj om sin bruds föregående öden, men han var en
hjeltemodig man, han föraktade de tysta hviskningarne, och han
blottade sitt bröst för smädelsens alla uddar. Kanske hade
också aldrig någon brudgum blifvit älskad så som han; det
var icke en ung flicka han räddat från öfverblifna kartan,
det var en frälsad själ, som gömde sig i skuggan af hans
andes kraftiga vingar.
Ingrid arbetade flitigt i sin pensions-anstalt och
åtnjöt allmän aktning för det utmärkta sätt, hvarpå hon skötte
sitt vigtiga kall, men ett par gamla fruar, som bodde midt
emot henne, tisslade ett och annat om lilla Elin, eller också
suckade de med en svärmisk blick mot höjden: »Ack, den
som ändå fått lefva sitt lif så fritt från stormar och
frestelser, som den der bleka beskedliga skolmamsellen här midt
emot!»
»Bevars Agatha lilla, hon är ju fröken.»
»En fröken, som håller skola, förefaller mig ändå alltid
precist som en skolmamsell.»
Men »skolmamsellen» kysste sin gamle far på pannan
och smekte fosterdottrens lockiga hufvud. Hon var lycklig
på sitt vis, hon strödde glädjens och fridens blommor kring
sig på jorden, men hennes ande öfvade sig dagligen i flygt,
för att icke svindla, utan jubla vid tanken på grafven.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
