Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Kullberg, af Herman Bjurstén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ders lågande inbillningskraft. Senare egnade sig skolgossen i
Klara åt det dramatiska gebitet. Han författade hela
pje-ser, med svenska historiens hjeltar till hufvudpersoner, och
dessa pjeser spelades af honom sjelf, hans syskon och några
kamrater i dåvarande kanslirådets (fadrens) hus, till dennes
både glädje och förvåning. Slägt och vänner applåderade
de unga skådespelarne och tidigt insöp Karl Kullberg
sålunda den kärlek till vittra idrotter, som sedermera aldrig
öfvergaf honom.
Ar 1831 vann den adertonårige ynglingen Svenska
Akademiens pris för skaldestycket Leopold. Detta var på
den tiden en stor utmärkelse och torde icke litet bafva
bidragit till den ära, som vederfors honom, då han året derpå
utvaldes till minnestalare vid Gustaf Adolphsfesten i Kalmar.
Två år efter denna minnesfest finna vi signaturen
K. K—g på ett’ par historiska noveller, af hvilka den ena,
kallad: ”Maximilian, eller en sammansvärjning under
konung Erik den fjortondes regering’1’’, synnerligen tilldrog
sig den då läsande allmänhetens uppmärksamhet och bifall.
Händelsen är förlagd till Gripsholm. Det är i dess salar,
under Johans fångenskap, som Karin Månsdotters förskjutne
älskare jemte åtskilliga andra af Eriks fiender stämpla mot
den olycklige konungens lif och krona. Men Maximilian är
en ädlare natur än de öfrige. Hämnden kan icke få fullt
insteg i hans bröst. Han hejdar sig vid branten af
afgrun-den och stupar leende och nöjd för den konung, som han
velat krossa. I teckningen af denna ädla, hängifna, mot
onda makter kämpande själ, visade Karl Kullberg redan
tidigt hvad han en gång skulle förmå som karakters-målare.
Handlingen utvecklar sig enkelt och naturligt, och den
förnämsta förebråelse, som kan riktas mot arbetet, är
densamma, som med skäl kan uttalas mot hvarje ung nybörjare på
det historiskt-romantiska området. Att der röja sig brister
i skildringen af tiden och de lokala förhållandena är ju helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>