Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nya Läroverkshuset i Westerås, af J. J. B. (med illustr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under en styresman och hela Läroverket kallades då Gymnasium.
Vid denna tid blefvo de åtskilda så, att de trenne öfversta,
kallade Elhica, Physica, Ma/hemalica, fingo namnet
Gymnasium, och de sex lägre, benämda Logica, Rethorica,
Pro-sodica, Syniadica, Elhymologica och Orlograjlca. bildade
den s. k. Trivialskolan. De båda afdelningarne af läroverket
undervisades i tvenne lärohus, nemligen det egentliga
skole-och gymnasiihuset, hvarom vi ofvanföre sökt gifva en
föreställning, samt det s. k. Collegium eloquentiae, nordost om
kyrkan, afbrunnet 1714 och sedermera ej åter uppbyggdt.
Men utom det stora läroverket fanns på biskop Eudbecks
tid äfven ett mindre, kalladt »Pedagogium» eller »schola
pietatis», som hade sitt eget hus. Det tyckes hafva varit
en realskola och i sig hafva inrymt lärjungar af de mest
olika*åldrar från 5 och till 20 år. Det blef sedermera lörenadt
med det stora läroverket och blef förmodligen ursprunget till
dess apologist-afdelning. Med Juni månad 164 9 upphöra
namnen på gymnasii-klasserne, hvilka då blefvo fyra och
numerera-des; och i drottning Christinas skolordning fastställdes äfven
skolklasserna till fyra, jemte en Classis Scribarum. Sedan
denna tid har läroverket ej undergått några minnesvärda
förändringar, tills på grund af Kongl. Cirkuläret af den 6
Juli 1849 gymnasium, samt lärdoms- och apologistskolan
efter en nära tvåhundra-årig skiljsmessa åter förenades, och
fri ämriesflyttning efter nya elementarskolans method infördes
i de öfre klasserna.
Den nya skolordningen hotar nu att rubba en organisation,
som redan vunnit stadga och förtroende. Detta är hårdt
nog i och för sig sjelf; men kännes ännu hårdare
derige-nom, att rubbningen måste ske till åtlydnad af en
författning, hvars beskaffenhet tydligen visar, att inga hufvuden
styrt de händer, som skrifvit den. Här är icke stället att
criticera densamma; må det derföre var.a nog att uttrycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
