Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starke Per. Bysägen från Upland, antecknad af Nepomuk (med 3:ne illustrationer af W. Wallander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är nog att jag vill ge mig till frälsebonde här, for din skull,
om jag får hemmanet af far.»
»Bruka far dins hemman!» sade Lena något försmädligt.
»Var icke stygg, Lena, utan ställ så till, att Per ser
sig om efter annat bruk, så att vi få taga emot det här
hemmanet. Farsgubben är gammal, och Wiksherren har sagt
att gubben skall släppa ifrån sig bruket till våren, antingen
åt son eller åt en måg. Han mente meg, leka, ty han
känner meg, sedan jag tjente på Wik. Han vet hvad jag
duger till, han.»
»Nej, ser du Håkan, aldrig i väla tränger jag ut Per;
han är sä god, som guli, han skall ha hemmanet, och gifta
sig med Sigrid. Se på dem, hur de hålla af h varandra.»
»Med att tiga, ja! Di ä roliga på sitt vis! aldrig ord
säger han, aldrig ord säger hon, det blir aldrig något af.»
»Men jag vet hur det är fatt. De vilja ha hvarandra,
men Per näns icke tränga ut mig från hemmanef. Han vet,
att om han gifte sig, så måste jag flytta hemmanifrån, ty
jag behöfdes icke mera.»
»Det likar sig bättre att Per flyttar, än att du gör det,»
menade Håkan, som såg endast på sitt eget bästa.
När aftonvarden slöt, stego de upp Och fortsatte sitt
arbete till solnedgången.
Så förgick åter ett år, intet giftermål blef af, ty bror och
syster ville icke tränga ut hvarandra från hemmanet, och
det var icke rum för begge, såsom gifta. •
Håkan ville på intet vilkor bli torpare, dertill var han
för stolt, som son af en skattebonde, men lika litet ville
han öfvergifva Lena, utan stannade qvar i byn som dräng,
blott för att se henne dagligen.
Lena höll af honom, ty han var en dugtig gosse, och
hon misstyckte icke hans stolthet, utan ville gerna hafva
honom till man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
