Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laga skifte. Bysägen från Upland af Nepomuk (med 2:ne illustr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barndomen åt Elfrida, så skulle jag komma i svårt val,
mellan tvenne så fasligt söta flickor.”
”Men förklara mig huru du kunde våga begära ut
lysning på mig, utan mitt tillstånd, frågade Anna leende.
”Det var fullt lagenligt, en dotter har ingen talan
alls, mot sin fader som giftoman.”
”Nej, svara allvarsamt, din gyckelmakare, hur vågade
du gå in på min fars underliga förslag.”
”Jo, det var helt enkelt, gubben kom upp till mig
i Stockholm, och jag frågade straxt efter både dig, Anna
och Halvar. Då svarade den hedersgubben med den mest
trohjertade suck, Elfrida, den engelen, hon är borta för
alltid, Halvar och jag äro ovänner, men Anna helsar dig
aldrasomhjertligat. Jag frågade om icke Halvar och Anna
redan vore gifta; då svarade han: sedan Elfrida dog hade
Anna aldrig kunnat tåla Halvar, ty han hade varit så
omenskligt elak mot sin syster, att han drifvit henne att
släpa med sysslorna, så att hon förtagit sig och dött. —
Jag blef naturligtvis topprasande på Halvar och grät i
mitt hjerta blodiga tårar öfver Elfridas död. Imellertid
måste jag roa gubben i Stockholm, vi åkte tillsammans på
Djurgården, och då jag vid champagneglaset utgöt;för
honom min sorg öfver Elfridas död, erbjöd han mig tvärt
att söka tröst hos Anna, och han påstod, den
hedersgubben, att du egentligen aldrig tyckt om någon annan an
mig. Då gjorde jag gema upp hela saken med honom,
jag kände ju dig sedan barndomen som en lika god flicka
som Elfrida.”
”Men jag begriper icke,” sade Anna tankfull, ”huru
min far, som alltid sagt, att jag icke kunde få Halvar
till man, för det han var för fattig, kunde falla med sitt
val på dig, som icke ärft något och troligen ej ännu
hunnit förvarfva något. Blott af harm mot Halvar kunde
han icke fördraga dig.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
