Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af M. J. Crusenstolpe - Israël Hvasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(En röst ur fängelset). Denna skrift ansågs, genom
ar-ehiater Pehr von Afzelii inflytande, hafva varit Hvassers
egentliga specimen för professionen, ej blott i theoretisk,
men ock i praktisk medicin vid högskolan i Upsala, efter
som han icke, i likhet med medsökanden, sedermera
titulerade professorn doktor Lindström, utgaf något särskildt
specimen för professionen i Sverige.
Mest till folje af sitt ”anseende” blef han hit
återkallad och öfverflyttade från Finland. Kanske bidrogo ock
några dä i Ryssland förhatade idéer, på hvilka mannen
var så rik, i hvad omgifning han ock kom. Emellertid
fann han hitflyttningen den tiden så eftersträfvansvärd, att
han sades ämna bosätta sig som praktiserande läkare i
Stockholm, om han ej fått professionen i Upsala. Till
densamma utnämndes han likväl på sin 40:de födelsedag 1830.
Hans hyllning här, efter återkomsten till Sverige,
steg i förstone med ens till förgudning ibland ”vår tids
ungdom,” öfver hvilken han sedermera skref en
panegy-rik, så väl som ock än högstämdare öfver ”mannens
ynglingaålder” — afhandlingar, som böra läsas i ett
sammanhang, för att rätt förstå hans äflande efter
popularitet, så snart denna nemligen började tryta honom ibland
all ungdom, som han älskade, men som hade det felet att
blifva karl, och med detsamma växa lärmästaren något
öfver det praktiska hufvudet.
Hos Hvasser parades, tillika med stor
ofördragsamhet, ytterligheterna kärlek och hat, fostrade i samma
barm, sprungna ur samma källsprång: känslans djupa
mystik, icke alltid upplyst af andens klarhet. Man har
om honom sagt, att han var idéens man. En man full
med idéer var han onekligen; men till någon genom?
förd idé har han icke veterligen, åtminstone ej direkt
verkat, ej ens till någon upptäckt inom medicinen.’
Der-till var hans skaplynne alldeles för rörligt, och mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
