Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Haparanda till Pajala marknad af Förf. till ”Sjöjungfruns Sagor.” Med 4 illustrationer af W. Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klockare och prest. Den sistnämde var just prosten
Leestadius. Jag hade.hört honom skildras som en cyniker
af Diogenes’ skrot och korn, derföre gjorde det ett
behagligt intryck på mig att finna honom i anständig kaftan,
nyrakad och med prestkragar under hakan. Att de svarta
pantalongerna fördjupade sig i ett par oformliga lappskor
var icke att undra öfver vid denna årstid och på detta
rum. Sugande ur ett långt pipskaft trädde han mig till
mötes, hvarpå en enkel presentation skedde.
— Är min herre botanikus? lydde hans första
spörsmål. — Som Linnés landsman måste jag till min skam
erkänna att så icke var fallet. Derpå tillsporde han
mig med Mästarens ord: ”Hvad gingen J ut i öknena
till att se?” — ”Marknadslifvet i Pajala,” svarade jag
helt profant. Prostens anlete ljusnade, troligen emedan
han förnam att jag höll mig vid sanningen. Han
anställde derefter ett kristendomsförhör med mig,
tvivelsutan till alla de närvarandes stora uppbyggelse,
åtminstone deras, som begrepo svenska. Frun med tjocka halsen
förde upprepade gånger näsduken till ögonen. Det var
så längesedan jag blifvit tenterad i mina stycken, att
denna undersökning gjorde mig ett visst nöje. Examinator
och examinandus voro förundransvärdt harmonierande.
Huru kunde jag också vilja komma onödig träta åstad
inför en prseses och ett auditorium med så tvärsäkra,
ortodoxa åsigter? — Slutligen öfvergick herr prosten
till en kort exposé af polartrakternas djurverld; han var
då verkligen underhållande. När vi skildes, bad han mig
vara välkommen igen någon sommar, då han lofvade
fortsätta sitt sednare ämne. Skada, vårt återseende skedde
aldrig här i tiden. Han är nu bortgången ifrån sina
försakelser och mödor. Domen öfver honom må af
efter-verlden fällas huru som helst; ett är dock visst, att
mycket godt har han uträttat i dessa trakter. Med sin grof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>