Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Välment sändebref till Sveas unga dotter af E. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sä är du ändå ett troll, ca hän,
Hvars gyllne hår skall till ormar växa,
Hvars leda, klanglösa olycktröst
Förråder tomheten i clitt bröst.
Har sött kora^lröda läppar små
Med löje talet besegla må,
Så reduceras dock ditt behag
Till noll allenast, det säger jag.
Men var det, flicka, ditt unga hjerta,
Som talte så till den gamlas smärta?
Ha synd och dårskaper der så grymt
Det rena, heliga ljuset skymt?
Har ingen känsla för sannt och stort
Sin ädla boning derinne gjort?
Är qväfdt det goda, af Gud du fått? —
O nej! det slamrar, det sofver blott.
Låt det ej sofva! Det kan bli dödeix
Det måste väckas; din lefnads öden
Och evighetens bero deraf,
Att du ej låter det gå i qvaf.
Må alla irrbloss, som villat dig,
Rätt hastigt slockna och skingra sig
För kärleks rena och starka flägt.
Ej kärlek blott i den lätta drägt.
Novellen, lustspelet eller dramen
Helt säkert målat för unga damen
Med varma färger. Den är ej nog,
Ehuru äfven af den med fog
Kan väntas mycket för qvinnans själ,
När den är verklig och sluter väl
Med högre kärlek ett fast förbaud,
Igenom trängande hjertats grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
