Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Välment sändebref till Sveas unga dotter af E. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behöfver jag väl att nämna denna
Långt högre kärlek, da måste känna?
Den helga kärleken för din Gud,
För Kristi lära och milda bud,
Med hvilken måste gå hand i hand
Den för din hembygd, ditt fosterland,
För dina likar, för allting godt
Som menskligheten från ofvan fått.
Att ej den kärlekens lif förlora,
Det är det vigtiga, sanna stora.
Säg, barn, ditt öra är ju ej d >ft
För detta ord, du har ej behöft
Mer än att höra det nämnas så,
Och genast börjar ditt hjerta slå
Med fulla, kraftiga, friska slag,
Och ögat öppnas för ljusan dag.
Ty det är fördelen för de unga,
Att barndomsenglarne ännu sjunga
Så nära dem, att ett genljud når
Dem lätt, från hvad håll det också går.
Du har förstått mig. — Men låt mig få
Ge dig min lexa till slut ändå,
Ty detta tycker en gumma om,
Som gammal sjöbuss om grogg och romm.
Så väl för dig om på alla kanter
Du ej har välmenta, gamla tanter!
Uti ditt väsende, skick och sätt
Skall mycket ändra sig nu helt lätt,
Ty jag är viss, att då hjertat sof
Gaf du nog äfven förståndet lof
Att slumra, drömma om ingenting
Och fladdra yrvaket sen omkring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
