- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1864 /
37

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det första och sista poemet. En episod ur fru Lenngrens lif af Marie Sophie Schwartz. Med porträtt af fru Lenngren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det yngsta, en gosse af oroligt och lifiigt lynne,
fick en liten bränd papperslapp med några ord af
skaldinnans handstil. Då Elise gaf sonen Carl denna lapp,
sade hon:

— Det är en autograf, min son, af det största
qvinn-liga snille Sverige egt; bevara den väl!

Några år efter moderns död råkade Carl genom
ungdomligt öfverdåd i obestånd.

Bröderna hade åtskilliga gånger betalt hans
student-skulder, men tröttnat och förklarat, att han finge hjelpa
sig sjelf.

Krediten var slut; men behofven stodo q var. Unga
Carl visste icke, livart han skulle vända sig.

En dag, då han varit ute på vigilans, återvände han
emot aftonen, men utan att ha kunnat vigilera sig till
en enda riksdaler. Uttröttad, plågad af hunger och
nedtryckt af bekymmer, kastade han sig på en stol och
tände den enda ljusstump han ännu hade qvar.

Helt sorgset blickade han omkring rummet, tog
der-efter upp en gammal plånbok, hvars alla gömmor han
genomletade i hopp att finna något der qvarglömdt mynt,
men utan att finna hvad han sökte. Han förde slutligen
fingrarna in i en liten lönnficka och fick tag i ett papper.

Han drog fram fyndet med en mine, som hade han
varit säker på att han funnit hvad han förgäfves letat
efter; men då ljusskenet föll derpå, mulnade blicken.
Det var ett litet af ålder gulnadt omslag, hvarpå stod:
”Anna Maria Lenngrens handstil.”

Han uppvecklade omslaget ; det inneslöt cn nästan
brun papperslapp, med orden: ”Mitt första och sista poem:
Nattmössan.”

En stund stirrade CarJ derpå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:15:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1864/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free