Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vara och synas. En hvardags-historia af Onkel Adam. Med illustr. ”Badande sotaregossar”, efter en tafla af J. Z. Blackstadius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den; när man icke vill lefva i sitt fädernesland, så kan
man låta bli, men att taga något derifrån, blir man utan.
Kanske herrskapet förstått hvarandra? Gumman Engman
ar ej för god att kläda af sig för er skull; hennes
dotter ej för god att bli sjökaptenska. Den beräkningen
att det lilla jag har skall bortkapras af en sjökapten blir
ingenting af.
Oaktadt all gummans ifver, syntes Leontine väl ej
alldeles lika glad, men långtifrån modfäld.
Gåtan löstes snart nog. Gustaf kom en dag helt
lugn dit; erbjöds ej af gumman ens att sitta, men satte
sig ändå. — Bästa fru Engman jag vill berätta något nytt.
— Jaså, mycket roligt!
— Jag har köpt hus och gård i Helsingborg; mina
redare bo der.
— Jaså.
— En rätt liten vacker gård på Bruksgatan med
trädgård mot sjön.
— Jaha; salig far hade varit der och sade att
Helsingborg just var en liten håla.
— Ja den är ej så stor som Stockholm, men med
ett förtjusande läge.
— Man lefver inte af läget.
— Nej, visst inte. Men nu vill jag fråga om inte
Leontine ville ega det der huset, det vill säga, bli min hustru ?
— Det blir ingenting af — ingenting.
— Jaså, min bästa fru Engman, min välgörares
hustru; ni som velat mig väl, fastän ni aldrig kunnat
riktigt med mig, neka icke — Leontine vill ha mig, jag
vill ha henne. Edra penningar behöfva vi Gudi lof icke
— säg icke nej.
— Jo jag säger nej — nej i evighet.
— Men ...
— Jaså, — afbröt gumman — här har således va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
