- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1865 /
160

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Ignell. Minnesteckning af Aug. Sohlman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dervid alltid Pauli ord: Prof ver allt och behåller hvad
godt ar *

Härigenom och genom sålunda framkallade studier på
egen hand af Nya Testamentet åter väcktes Ignells
vördnad for kristendomen och han beslöt egna sig åt det
pre-sterliga kallet. Under sin studenttid fann han sig mest
benägen att omfatta de läror, som utvecklades i den vid
samma tid utkommande af Svedenborgs ande
inspirerade skriften: ”Samtal med mig sjelf om Gud, menniskan
och verlden”, af G. Knös. Emedan professor Knös sjelf
var prest och äfven Lundblad, då ännu professor,
sedermera biskop, samt andra högt ansedde män inom kyrkan,
syntes omfatta samma åsigter, kände han inga
betänkligheter vid att ingå i kyrkans tjenst, ehuru han icke i alla
punkter ville underskrifva ortodoxiens lärosattser. Han
var emellertid icke länge tillfreds ens med det sålunda
modifierade lärosystemet. Då han emellertid var
fullkomligt belåten med kristendomens praktiska läror, beslöt han
att lemna de teologiska doktrinerna derhän och att
såsom prest på landet uteslutande egna sig åt det, som
praktiskt kunde befordra upplysning och gudaktighet.
Han reste 1833 till Stockholm, för att taga kännedom om
folkskoleväsendet och efter hemkomsten inrätta en
folkskola i den församling der han var anställd. Men vid denna
tid lärde han på Stegeborg känna en grefvinna
Schwe-rin, född furstinna Putbus, som genast frapperades af
hans likhet med Schleiermacher och med anledning häraf
frågade honom, om han kände Schleiermachers skrifter
och på hans nekande svar bad att få gifva honom
Schleiermachers predikningar. Genom dessa framstod
kristendomen för honom i ett nytt ljus och han började nu, jemte
det han öfversatte de Schleiermacherska predikningarne,
egna ett ifrigt studium åt Schleiermachers skrifter i
allmänhet. Huru väl han lyckats tillegna sig och återgifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1865/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free