Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfvergången af Stora Bält i Februari 1658. Historisk teckning af Julius Mankell (med 8 illustrationer) - IV. Freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke mindre än: afsägelse af alla förbund, skadliga för
Sverige, nu och i framtiden; fri fart genom sundet utan
visitation; såsom skadeersättning Trondhjems, Aggershuus
och Bohus län, Skåne, Halland och Blekinge, öarne Island,
Bornholm, Möen, Saltliolm och Föhr; såsom säkerhet
återstående delen af Norge på trettio år; dessutom godtgörande
af Holsteins anspråk, borttagandet af tre kronor ur danska
vapnet samt upprättelse för Corfitz och Ebbe Ulfelt.
Såsom ultimatum skulle dock hufvuddelen af Norge jemte
Island kunna afstås. Man må ej undra på, om de danske
sändebuden funno nämnde villkor oantaglige; till och med
Meadow ansåg dem obilliga; han lyckades äfven redan då
få svenskarne att uppgifva anspråken på Norge.
När Gersdorf, Scheel och Meadow på aftonen d. 14
återkommo till Köpenhamn med underrättelsen om den
svenska konungens oerhörda fordringar, blef förskräckelsen
om möjligt ännu större, än förut: då han kunde uppställa
sådana fredsvillkor, måste han redan vara säker om den
lyckliga utgången af en stormning; man trodde honom två
eller tre gånger starkare, än han verkligen var. Till d.
15 sammankallades riksrådet och det högre militärbefälet;
hela dagen tillbragtes under rådplägning. Somliga ville
att man skulle försvara sig till det yttersta. Andra ansågo
allt försvar omöjligt: vallarne voro så förfallna att man
på några ställen kunde rida in; de försök, som blifvit
gjorda till deras reparerande, hade snart funnits omöjliga
tillföljd af den frusna jordens hårdhet; de omgifvande
farvattnen, såväl som de breda dammarne och
vattengraf-varne åt landsidan, annars så svåra att öfverskrida, voro
betäckte med fast is och lemnade intet skydd; till
besättning af de vidlyftiga verken hade man blott 800 man
fotfolk förutan 2000 ryttare och 1000 matroser; på
adels-och landtuppbådet samt de i hast beväpnade borgrarne,
handtverkarne och studenterna jemte den till staden flyk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
