Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfvergången af Stora Bält i Februari 1658. Historisk teckning af Julius Mankell (med 8 illustrationer) - IV. Freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgs slottsfönster kunde man på afstånd varseblifva
sven-skarnes partier som småningom utbredde sig och på långt
håll inneslöto staden samt hindrade alla bud att komma
ut. Redan under natten kunde stormningen ske. I detta
ytterliga trångmål fick slutligen deras åsigt öfverhand, som
rådde till eftergift på hvilka villkor som helst, och bland
hvilka i främsta rummet riksrådet och den högre
aristokratien befunno sig. Det vore bättre att förlora mycket,
än förlora allt, hvilket blefve följden om stormningen
lyckades, oberäknadt de fasor, som skulle hopa sig öfver den
olyckliga staden, om den toges med våldsam hand.
Resultatet blef att Meadow utskickades.
Tidigt på morgonen d. 16 Febr. kommo äfven
Gers-dorf, Scheel och Meadow till Thorslunda Magle och gjorde
konungen sin uppvaktning; men som utrymmet derstädes
var temligen inskränkt, flyttades underhandlingarne straxt
till den närbelägna byn Tosterup; å svenska sidan fördes
de af Sten Bjelke och TJlfeld, understödde af Coijet och
Ehrensteen; Terlon och Meadow voro medlare. Straxt
derefter anlände äfven Owe Juel med ett handbref från
konung Fredrik till Carl Gustaf, i hvilket den förre anhöll
om lindring af de i Wordingborg föreslagna villkoren samt
framför allt om stillestånd, så länge underhandlingarne
på-stodo. Carl Gustaf afslog likväl bestämdt anhållan om
stillestånd, man lofvade dock stå stilla denna dag (d. 16)
och följande natt; hvad lindring i villkoren beträffade, så
skulle han göra det möjligaste, fastän ingen kunde undra
på, om de blefvo stränga, då svenska statens intressen
genom Danmarks falska öfverfall i så hög grad blifvit skadade.
Carl Gustaf läge dessa dagar var af en särdeles egen
natur. Hans stod nu efter utomordentliga faror vid målet
för sina sträfvanden. Han behöfde blott göra en sista
ansträngning för att plocka den frukt, som visade sig för
hans lystna blickar; men misslyckades denna ansträngning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
