- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1867 /
15

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Agne och Guldkedjan. Forn-nordisk saga, bearbetad af Wilhelmina Stålberg (med 2:ne illustrationer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Herre konung!... allt är godt och våra faders gudar
skola -— så hoppas vi alla — skyddande omsväfra dig,
endast du före afresan härifrån aflägger den farliga,
olycks-bringande kedjan, öfver hvilken trollqvinnan Huld
nedkallade en sådan gräslig förbannelse, den der redan flera
gånger, tyvärr, visat sig verksam, i det att kedjan, såsom
Huld spådde, blifvit den yppersta mannens bane, i din
slägt. Nu är du, konung Agne, den yppersta mannen.
Tänk på spådomen och kasta, när du står i förn af ditt
drakskepp, guldkedjan i vågorna,, till offer åt den falska
Ran, som gema kan pryda sig dermed, ty hon, hon är ju
ett liafstroll.”

— Jag har hört dig till slut, gamle — svarade Agne
stolt, och rätade på sin resliga kämpafigur — men jag
ämnar ej låta skrämma mig till en dårskap. Vidskepelse
har aldrig varit min sak och jag önskar att icke en gång
till blifVa varnad för en inbillad fara.

Det låg i minen och tonen, hvarmed konungen sade
detta, något som afskräckte från allt vidare tal i det ämnet.

Det var högsommar. Omkring Östersjöns kuster lågo
böljorna lugna och klara, så att alm och hängbjörk kunde
i de små stilla vikame spegla hvarje qvist och hvarje
blad. Blommorna på marken prunkade och doftade och
foglarna sjöngo, som om ingen oro, intet kif funnits i
verlden.

Och ändå afhördes der så mycket ondt. Agne, den
svenska Upsalakonungen, hade i flera månader dragit
omkring med sina män, för att häija, bränna och plundra
hvart han åtkom. Med ett enda drakskepp hade han
färdats hemifrån helt tidigt på våren; men nu hade han en
riktig flotta .... så hade hans fartyg ökats i antal, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:15:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1867/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free